AP-fondernas gasinvesteringar utgör brott mot människo- och miljörätt

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

AP-fondernas investeringar i moçambikiska gasanläggningar bryter både mot både människo- och miljörätt. Det hävdar Parul Sharma, människorättsjuristen som vill ställa de svenska pensionsfonderna inför rätta.

– Det har inte hänt någonting än, vi har inte hört något från polisen, säger Parul Sharma. 

Inget har hänt med polisärendet sedan en rad civilsamhällesorganisationer med människorättsjuristen och styrelseproffset Parul Sharma, 47 år, i spetsen polisanmälde de statligt styrda AP-fonderna den 15 mars. Målet är att få prövat om pensionsfondernas investeringar i moçambikiska gasanläggningar är brottsliga. Anmälan skickades per mejl, för att få med allt faktaunderlag, något som kan förklara dröjsmålet.

Afrikagrupperna står ensamt som kontaktperson i anmälan men stöds av tolv andra organisationer och personer, bland annat av Gudrun Schyman. Längre fram i en eventuellt kommande rättsprocess vill juristen Parul Sharma att flera individer och organisationer kan räknas som målsägande. 

–Jag hoppas att vi alla kan komma med som målsägare, men framför allt är det Afrikagrupperna som är involverade. Vi får se om polisen tar vidare det här och en åklagare tar upp fallet.

Anklagelserna mot AP-fondernas gasinvesteringar kan delas in i två brottskategorier. Dels menar anmälarna att det begåtts människorättsbrott i form av tvångsförflyttningar och en ökad militarisering i området. Utöver den människorättsliga kritiken finns också anklagelser om miljöbrott, både på lokal moçambikisk nivå men också beträffande det globala klimatet. Också Moçambiques korallrev och mangroveträsk hotas av förstörelse. 

– Det finns en indirekthet i de här fallen som kan försvåra en rättsprocess. Det är som om någon skulle betala en annan person för att misshandla en tredje part, den kopplingen är något jag hoppas att den svenska polismyndigheten och en åklagare kan bygga vidare på, säger Parul Sharma.  

Vidare menar människorättsjuristen att Sveriges historik rörande den här typen av internationell brottslighet inte varit god och lyfter exemplet Lundinaffären där initierandet av en rättsprocess dröjde länge. 

– Det här slår mot Moçambique här och nu, men snart kommer det också slå ganska rejält mot hela planeten. Det går inte att tänka att jag vill ha avkastning för mina pengar och det får vara på bekostnad av någon annans miljö, men det är hela vår miljö och vårt klimat som påverkas, säger Parul Sharma som tillsammans med Afrikagrupperna och andra aktörer polisanmält AP-fonderna. 

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Alexander Bards åtta partibyten

Edvin Grans har gjort en bild som pedagogiskt åskådliggör Alexander Bards många partibyten.

Sveriges tio största politiska Youtubare

Magasinet Konkret kartlägger vilka politiska konton på Youtube som lyckas bäst med att nå en stor publik, sett till antalet prenumeranter.

De styr opinionen utanför X och Facebook

De unga ratar Facebook och X, före detta Twitter. Magasinet Konkret kartlägger vilka politiska konton på Tiktok och Instagram som lyckas bäst med att nå en stor publik.

Visitationszoner skapar ett övervakningssamhälle

VISITATIONSZONER. Om vi inte lyckas hindra Tidöregeringens ständiga stiftande av repressiva lagar kommer vi snart att leva i ett militariserat övervakningssamhälle som lätt överskrider den Orwellianska dystopin av ett samhälle. Det skriver professor Masoud Kamali.
Mer inom