Är det verkligen synd om fastighetsägarna?

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

”Om fastighetsägarna nu har det så skralt att de inte har råd med några hyreslättnader så kan de åtminstone börja med att sänka ägarnas vinstuttag, chefslöner och så vidare,” skriver Mattias Elftorp.

I perioder talas det mycket om fattigdom i den offentliga debatten. Just nu är den en viss grupp som har det extra svårt: fastighetsägarna. De klarar sig inte längre med den vanliga årliga hyreshöjningen utan var tvungna att göra en ovanligt stor höjning i år för att klara sig. Några har det så illa ställt att de säger sig vara tvungna att höja ännu en gång.

Det är såklart ett stort problem. Vi måste värna om de fattiga i samhället. Så låt oss se vad vi kan göra åt saken. Till exempel skulle vi kunna jämföra inkomst och förmögenhet hos fastighetsägarnas chefer och ägare med dem som bor i lägenheterna de vill höja hyran för. Om det framkommer att hyresgästerna har så mycket större resurser som fastighetsägarna påstår finns det säkert utrymme för en hyreshöjning i de fallen.

Däremot, och detta är någonting som kanske Hyresgästföreningen borde driva: om det visar sig att hyresgästerna har sämre ekonomiska förutsättningar än ägarna och cheferna så vore det enda rätta att sänka hyrorna i stället för att höja dem. Detta vore helt logiskt och i linje med fastighetsägarnas argument för hyreshöjning. Det är så mycket ökade kostnader nuförtiden så de har inte råd. Argumentet i sig är det inte fel på.

Vi kan ju börja med de allra fattigaste. När höjdes lägstanivån på a-kasseersättning och olika former av socialbidrag senast? Har man problem med ökade omkostnader borde man få mer pengar för att livet ska bli lättare, och de här lägstanivåerna har inte hängt med i inflationsutvecklingen på flera årtionden. Både hyreslättnad, höjd ersättning och pristak för matvaror vore helt rimligt.

Reallönerna ligger också långt efter, åtminstone för låginkomsttagare. Hyreslättnad, höjda löner, sänkta matpriser även för dem! Man ska inte behöva ha mer än ett jobb för att kunna bo och äta. Att veta från en månad till en annan att man åtminstone kommer kunna bo och äta är en grundtrygghet som alla borde ha tillgång till.

Personligen hade jag inte haft något emot en ändring i reglerna kring gig- och frilansarbete. Är man i beroendeställning gentemot den man säljer sin tid till så borde det ses som likvärdigt med en riktig anställning även om man är i en bransch där man är tvungen att ha eget företag för att få jobb. Man borde få samma rätt som anställda till a-kassa och olika stödformer under perioder mellan olika jobb, åtminstone om man ligger under en viss årsinkomst som gör att man har behov av det. Och såklart hyreslättnad, höjd lön och sänkta matpriser.

Om fastighetsägarna nu har det så skralt att de inte har råd med några hyreslättnader så kan de åtminstone börja med att sänka ägarnas vinstuttag, chefslöner och så vidare. Kom tillbaka när de har en månadsinkomst runt 10 000- 15 000 så kan vi börja snacka. Någon kanske tycker det låter grovt och orättvist att enskilda personer ska behöva täcka företagens ökade kostnader. Som hyresgäst kan jag inte annat än att hålla med om det.

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Mattias Elftorp
Mattias Elftorp
Mattias Elftorp är serieskapare ("Piracy is Liberation", "Arg Kanin" mfl) och aktiv i olika serie- och konstrelaterade föreningar/kollektiv samlade i nätverket Hybriden.

Nyspråksordlistan

Denna ordlista i nyspråk är en inblick i samtiden och den nära förestående dystopin. Även i andra tider har fascistoida framgångar haft en inverkan på språket, hur det är möjligt att uttala sig och om vad.

Sverige – hatobjekt och förebild

Under pandemin hyllades Sveriges utstickande strategi av USA:s högerextrema krafter. Nu visar en rapport att Sverige är både hatobjekt och ledstjärna för den amerikanska extremhögern.

Rätt eller fel att tala om ett dystert rekord?

Påståendet om det dystra rekordet i antalet dödsskjutningar stämmer, men ger inte heller hela bilden av brottsutvecklingen. Räknat per 100 000 invånare är antalet mord idag lägre än under 80- och 90-talet. Professor i kriminologi Felipe Estrada Dörner menar att skevheten i rapporteringen beror på medielogiken.

Pehrson söker jobb

Hej, jag vet att jag inte har kompetens för det här jobbet, men hur svårt kan det vara? Ni kan väl ge mig en kurs på ett par veckor?