Assange borde blivit benådad

Frigivningen av Julian Assange var välkommen men samtidigt oroande, då han var tvungen att erkänna sig skyldig, skriver Joacim Blomqvist.

Inte en dag för tidigt. Julian Assanges flygplan landade i Canberra i Australien onsdagen den 26 juni. Han hade släppts dagen innan. Då hade suttit inlåst i Londons högsäkerhetsfängelse Belmarsh i 1 901 dagar.

Frigivningen fann några överraskande, den verkade komma från ingenstans. Men redan  Royal Courts of Justice beslut i mars, att inte utlämna Assange till USA, var ett tecken på de intensifierade diplomatiska ansträngningarna, främst från Assanges juristteam och motvilligt även Albaneses, Sunaks och Bidens administrationer, att försöka få slut på den skådeprocess som förvandlats till en tragisk Åsa-Nissefars.

Erkände sig skyldig

Assange och hans juristteam hade förhandlat fram ett avtal som stipulerade att Assange skulle erkänna sig skyldig till en enda åtalspunkt, enligt USA:s spionlagar: att ha konspirerat till att införskaffa och avslöja amerikanska hemligstämplade försvarsdokument. Förhandlingarna hölls i  den amerikanska distriktsdomstolen för Nordmarianska öarna i Saipan. Dessa Stillahavsöar ligger på avsevärt avstånd  USA, och nära Australien, även om Nordmarianerna formellt tillhör USA.

Enligt avtalet mellan juristteamet, USA, Australien och Storbritannien skulle denna amerikanska domstol då döma honom till fängelse motsvarande den tid han redan varit inlåst i Belmarsh. Och det redan avtjänade straffet skulle då tillgodoräknas honom (i USA kallas sådant en plea deal) Därefter kunde han återvända hem till Australien. Det verkar gått smärtfritt.

Men det faktum att Assange uppenbarligen hade att välja på att å ena sidan bli utlämnad till USA där han skulle avtjänat 175 år till i fängelse, eller bara fem år i Belmarsh om han snällt erkänner brott, är förstås djupt oroande.

Brottet: grävande journalistik

Brottet Assange gjort sig skyldig till är noggrann grävande journalistik och research i källmaterial. Han åtalades för denna journalistik av ett USA han inte är medborgare i.

Materialet han genom Wikileaks publicerat har visat sig vara av stort allmänintresse. Det rörde sig om USA:s och andra länders krigsbrott, och rätten att publicera sådan journalistik skyddas formellt, även för amerikaner, av den amerikanska konstitutionens första tillägg. Under hearingen i Saipan, medgav myndigheterna dessutom att det inte i ett enda fall, har kunnat bevisas att amerikanska militär personal, skadats genom Assanges och Wikileaks publiceringar.

Men brottet anser amerikanerna så grovt att Assange dömts till att få sitt liv förstört, trots att han inte borde tillbringat en enda dag i fängelse. Dessutom – vad värre är för oss andra som är journalister – har vi fått veta att våra handlingar kan straffas enligt såväl amerikansk som engelsk lagstiftning. Vi riskerar, med andra ord, alla fem års fängelse i Belmarsh (eller i Kumlabunkern, eftersom allt amerikanskt och engelskt ständigt importeras).

Det är å ena sidan mänskligt och förståligt att Assange och hans jurister förhandlat sig till det avtal han gjort. Å andra sidan är det tragiskt att han därför tvingats erkänna ett brott som inte finns.

Varför frigavs Assange?

På presskonferensen då Assanges flygplan landat i Canberra, sade Julians hustru, den svensk-spanska juristen Stella Assange:
– Det krävdes miljontals människor, det krävdes arbete bakom kulisserna och stora gatudemonstrationer. I dagar och veckor och månader och år, och vi lyckades.

Julian själv lös med sin frånvaro vid konferensen. Stella Assange förklarade:
– Julian vill gärna tacka alla. Han ville vara här i dag, men ni måste förstå vad han gått igenom. Han behöver tid, han behöver återhämta sig. Och det är en process.

Det finns inget tvivel. Assange frigivning är främst resultatet av ihärdigt folkrörelsearbete, av att aktivister lagt ned miljontals timmar arbete för att väcka opinion. Att de ser frigivningen som en säger är riktigt även ifall de inte nådde hela vägen fram. Assange borde istället friats helt.

Realpolitik bakom

Men det fanns en del realpolitik bakom aktörernas agerande. Alla statscheferna, såväl Australiens premiärminister Anthony Albanese, som Englands Rishi Sunak, som Joe Biden har legitimitetsproblem. Sunak kommer sannolikt förlora valet, Albanese har kritiserats från vänster i sitt Labour för sin passivitet och Joe Biden har haft stora problem med den progressiva vänstern i Demokraterna.

Viktigast är nog pressen mot Biden. Demokraternas väljarbas sviker. Inte bara till följd av hans proisraeliska ställningstagande rörande Israels folkmord i Gaza. Men det proisraeliska ställningstagandet, såväl som det militära och ekonomiska biståndet till Netanyahu sker i strid mot den propalestinska opinionen i USA, som just nu uppgår till mer än 60 procent, för första gången sedan konflikten bröt ut 1948. Och att Palestina, i den unga progressiva demokratiska rörelsen, stöds av en kvalificerad majoritet i Partiet.

Många propalestinska aktivister, verkar bestämt sig från att avstå från att rösta, tillföljd av detta missnöje. Att göra upp om Assange kan tänkas utgöra en flirt med den kritiska vänstern, med syfte att åter locka in dem i partifållan.

Besvikna demokrater påverkade

Även om det säkert finns andra skäl till Bidens agerande, är de viktigaste nog att locka tillbaka besvikna demokrater. Assange är nog ett ganska säkert kort i sammanhanget. Självaste Tucker Carlson och Donald Trump själv har på senare tid stött en uppgörelse om Assange. Och Trump har gått så långt att han säger sig redo att benåda Assange. Det fanns alltså inget skäl för Biden att avstå en uppgörelse.

Sammanfattningsvis har Assange dömts. Mycket illa för oss som ägnar oss åt journalistik. Å andra sidan är det tveksamt om Storbritannien och USA är villiga att verkligen förbjuda sådan journalistik? Eller att de fick näsblod, och det hela blev en pyrrhusseger och att de inte tänker strida mot pressfriheten igen? Nu hoppas vi på att Assange blir benådad, så han i vart fall slipper leva som förbrytare.

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

HELGESSÄN: ISRAELS LÖGNER AVSLÖJAS

Ernesto Katzensteins bok om Israels krig mot Gaza borde vara obligatorisk läsning för regeringar och chefer inom massmedier, skriver Joacim Blomqvist.

Helgessän: Fler drabbas av munkavle om Assange tystas

Att tysta och utlämna Julian Assange innebär att andra också kommer att drabbas av munkavle. Och att yttrandefriheten hänger på en tunn tråd. Det skriver Joacim Blomqvist.

ICJ konstaterar att Israel sannolikt begår folkmord

FOLKMORD. Det finns en chans att ICJ beslutar om att kräva en vapenvila i Gaza. Det är en annan sak om Israel kommer att fällas för folkmord.

Magnus Norell – den nakne kejsaren

Statsvetaren Magnus Norell anser att allt bistånd till Gaza ska stoppas. Men Norells argument saknar logik, skriver Konkrets Joacim Blomqvist.