Brå: Färre fall av grovt våld i skolan

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

SKOLVÅLD. Skolorna utgör den vanligaste miljön där 15-åringar utsätts för allvarligt våld. Trots detta har det skett en nedgång i antalet allvarliga våldshändelser som krävt medicinsk vård under de senaste 15 åren. I en färsk rapport från Brå framgår att både gärningsmän och offer för sådant våld ofta tillhör en utsatt grupp med ytterligare problem.

Enligt Brås undersökning har det allvarliga våldet i skolorna inte ökat under de senaste 15 åren. Andelen niondeklassare som rapporterat att de utsatts för allvarligt våld har varierat, men är nu lägre än under 2000-talets början. Däremot har antalet polisanmälningar stigit.

Fler flickor drabbade

– Vi ser att anmälningsbenägenheten när det gäller våldsbrott i skolan har ökat betydligt, säger Johanna Olseryd, utredare på Brå.

Av rapporten framgår att det finns betydande skillnader mellan elevgrupper när det gäller allvarligt våld i skolan. Pojkar är övervägande både offer och förövare av våld i skolan. 80 procent av offren och 90 procent av förövarna är pojkar. Andelen flickor som utsätts har dock ökat eftersom antalet pojkar som utsätts har minskat.

De som utför och de som drabbas av allvarligt skolvåld tillhör ofta en utsatt grupp med olika former av sårbarhet. Till exempel är mobbning, beteendeproblem och psykisk ohälsa mer förekommande bland dessa barn än bland andra. I de mest extrema fallen finns ofta en tidigare känd problematik som indikerar att förövarna behöver olika typer av stöd.

Stor variation

Brås rapport visar också att våldsfrekvensen varierar mellan olika skolor. Tre fjärdedelar av skolorna har inte rapporterat någon allvarlig våldshändelse det senaste året. Allvarligt våld är vanligast i högstadiet, och skolor i socioekonomiskt utsatta områden är överrepresenterade.

Lärare och annan skolpersonal är också utsatta för våld. Data från andra källor tyder på att utsattheten för skolpersonal kan ha ökat på senare år, men det är troligtvis en ökad anmälningsbenägenhet som ligger bakom förändringen. Enligt Brås rapport är det sällsynt med allvarliga våldshändelser där skolpersonal är inblandad.

Från 2010 till 2022 inträffade sju dödliga våldshändelser i skolor, med totalt tio dödsoffer. Dödligt våld i skolor har tidigare varit ovanligt i Sverige. Några av dessa händelser har varit skolattacker. Det har även skett en ökning av polisanmälda förberedelser för skolattacker under perioden. 

FAKTA GROVT VÅLD
I rapporten definieras grovt skolvåld som fysiskt våld som lett till skador och till någon typ av vårdbehov. Eftersom det inte alltid framgår av utredningarna om ett vårdbehov uppstått i de polisanmälda händelserna som ingår i studien har en sammanvägd bedömning av dessa fall gjorts utifrån skador, våldets allvar och förekomsten av vapen.

Rapportens definition av grovt skolvåld är därmed i första hand begränsad till fysiskt våld av allvarlig karaktär, som rättsligt troligtvis skulle betraktas som grov misshandel eller mord och dråp (inklusive försök och förberedelse).

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Helgessän: demoniseringen av palestinierna

Svenska medier och politiker underlåter i många fall att beskriva Israels krig mot civilbefolkningen i Gaza som ett brott mot krigets lagar. Eller som ett folkmord. Samtidigt demoniseras de palestinier som firade Hamas attack, trots att de värsta vidrigheterna inte var kända eftermiddagen den 7 oktober. Det skriver Konkrets nyhetsredaktör Jonas Gruvö.

FN: Kvinnor och barn torteras och avrättas i Gaza

En färsk FN-rapport visar att flera av de 390 kroppar som hittats i massgravar vid två sjukhus i Gaza bär spår av tortyr. Vissa offer har också begravts levande.

Förtryck och desinformation – pressfriheten minskar globalt

Det senaste året har attacker på pressfriheten genom fängslande av journalister, förtryck av oberoende medier och omfattande spridning av desinformation ökat markant. Det framgår av Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex för 2024.

SVT hyllar demokratins dödgrävare

Public service verkar allt mer strunta i det krav på saklighet som gäller för sändningstillståndet. Konkrets nyhetsredaktör Jonas Gruvö har sett ett avsnitt av SVT:s Ekonomibyrån och undrar hur bolagets ledning tänker.
Mer inom