En halv miljon människor upplever sig diskriminerade av olika skäl. Det framgår av Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) årsrapport. DO efterlyser nu en utvidgning av diskrimineringslagen.
Diskrimineringen i samhället är ett utbrett problem, och förekommer inom alla områden. Riskerna är särskilt stora inom skolan och arbetslivet. Det framgår av en ny rapport från DO (Diskrimineringsombudsmannen).
Rapporten visar att ett mycket stort antal personer uppger att de diskrimineras varje år. Arbetsmiljöundersökningen för 2021 visar att uppskattningsvis 500 000 personer upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats på ett sätt som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Samma undersökning visar att cirka 300 000 personer utsätts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats under ett år.
I skolvärlden är det främst elever med funktionsnedsättning som är utsatta för diskriminering. I arbetslivet är det främst etnisk tillhörighet och religion som är orsaker till diskriminering.
Under 2022 kom det in 757 anmälningar till DO om diskriminering inom utbildningsområdet. Flertalet gällde grundskolan, och de flesta anmälningarna handlade om funktionsnedsättning eller etnisk tillhörighet.
Elever med adhd, autism och språkstörningar är speciellt utsatta. Främst handlar det om att dessa elever inte får det stöd det de behöver. Det medför att dessa elever har sämre förutsättningar för att nå skolans kunskapsmål än elever utan denna funktionsnedsättning.
Diskrimineringen kan handla om att en elev utestängs från utbildning eller undervisning med hänvisning till omständigheter som har att göra med elevens funktionsnedsättning, till exempel att eleven inte får följa med på skolresan eller idrottslektionen. Ett annat exempel är att eleven utsätts för trakasserier av skolpersonal eller av andra elever.
Det förekommer också att skolor och förskolor nekar barn och unga med funktionsnedsättning plats i skolan av skäl som att skolans måltider inte är anpassade för dessa elever. När barn och unga byter skola med anledning av att de diskriminerats på den tidigare skolan finns exempel på att barnen nekas skolskjuts till den nya skolan.
Inom arbetslivet är det främst etnisk tillhörighet, följt av diskriminering på grund av kön och funktionsnedsättning som gav flest anmälningar till DO 2022. Anmälningarna handlar oftast om diskriminering vid rekrytering. Av de anmälningar som kom in 2022 handlade 28 procent av anmälningarna om detta.
Rapporten visar också att kvinnor och yngre personer oftare uppger att de är diskriminerade än män och äldre personer. Det framgår också att personer som utifrån sitt yttre förmodas tillhöra en viss etnisk tillhörighet eller religion utsätts för trakasserier, misstänkliggörande och aggressioner i olika sammanhang. Arbetssökande med arabiska/muslimska namn, särskilt män, väljs ofta bort av arbetsgivare när de rekryterar personal, samtidigt som muslimska kvinnor med slöja diskrimineras på flera sätt i arbetslivet.
DO efterlyser i rapporten en utvidgning av diskrimineringslagen. Myndigheten efterlyser bland annat ett enhetligt och heltäckande förbud mot diskriminering för all offentlig verksamhet. Och att ett sådant förbud bör omfatta verksamheten i sin helhet, även handläggning och beslut i ärenden samt ingripande gentemot enskilda individer.
DO vill också ha en förstärkning av diskrimineringslagens bestämmelser om arbetstagares skydd mot trakasserier och sexuella trakasserier från en person som inte är en kollega eller chef, utan en så kallad tredje part. Utöver detta anser DO att diskrimineringslagen bör ändras så att arbetsgivarens skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier, även omfattar trakasserier och sexuella trakasserier från tredje part.
Det är första gången DO ger ut en årsrapport, och tanken är att publicera nya rapporter varje år.
