Extremhögern dominerar sociala medier

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

EU-VALET. Inför EU-valet 6-9 juni ser det ut som om europeiska extremhögern kommer att dominera sociala medier, inte minst ungdomarnas Tiktok. Varför? De är duktiga på att utnyttja sociala medier som de fungerar idag. Men kanske vill vi inte att det ska fungera så, undrar Mathias Cederholm.

En ny rapport från Finland om presidentvalet härförleden visar att videor från högerpopulistiska Sannfinländarna fick en signifikant överrepresentation bland Youtubes rekommendationer till användarna, och att det överhuvudtaget var en anmärkningsvärd överrepresentation av några få högerkanaler i sökträffar på plattformen. Youtube fungerade alltså som en ”tratt” och föste sina användare i en specifik politisk riktning. Exakt vad det beror på är väl inte helt klart men i rapporten förs resonemang om en inbyggd bias i Youtubes algoritmer som i sin tur påverkas av olika användargruppers beteenden och måhända manipulation.

Youtube har under senare år faktiskt gjort vissa förändringar av sina algoritmer för att stävja spridningen av konstigheter på plattformen, men många problem kvarstår. Frågan om snedvridna algoritmer är något som många håller ögonen på nu, inte minst i och med att EU:s lagpaket DSA håller på att implementeras. Där ingår bland annat krav på ökad transparens kring sådana här stora plattformars algoritmer. Och ögonbryn har lyftseuropeisk nivå över rönen från Finland.

Parlamentariker på Tiktok

Men algoritmer är bara en del av förklaringen. Nyhetssajten Politico har precis kommit med en genomgång av hur det går på Tiktok för parlamentarikerna i de olika partigrupperna i EU-parlamentet. Tiktok är numera en strategisk plattform om man vill nå de unga väljarna. Och det går väldigt bra för den europeiska ytterhögern i högergruppen ID, de har fler följare och större räckvidd än andra, även om det går rätt hyfsat för vänstergruppen GUE/NGL också, medan mittenpartierna knappt märks.

Varför? Det handlar helt enkelt om att många från högergruppen ID är aktiva på Tiktok, och har lärt sig hur man gör för att bli viral på plattformen – uppseendeväckande klipp, ilska, humor och chockverkan, och typiska influerar-beteenden (selfies i mängder, exempelvis). Alltså en genomtänkt satsning på kommunikation, och säkerligen passar extremhögerns inriktning och retorik formatet väl också. Sedan länge för de ju ett så kallat kulturkrig, som är tacksamt både för att väcka uppmärksamhet och för att slippa prata politik på riktigt.

Det är förvisso inte säkert att viralitet alltid omsätts i röster, många unga Tiktok-användare verkar inte ens känna till att det är politiker de ser och klickar på, men att många andra politiker missar Tiktok-ungdomen väcker en del oro nu inför EU-valet, och högern går framåt i opinionsmätningar bland unga i en rad EU-länder.

Extremhögerns specialitet

Det här är ju inget nytt fenomen egentligen. Sedan länge har extremhögern och högerpopulistiska rörelser, som SD i Sverige, varit duktiga på att utnyttja alternativa kanaler som möjliggjorts av internet och sociala medier, och detta har återspeglats i floran av så kallade alternativmedier, eller identitetsbyggande och systematiskt hårdvinklade så kallade ”countermedia”.

Att andra partier och deras politiker inte varit lika duktiga på att anamma de nya kanalerna är naturligtvis ett svaghetstecken, men man kan också undra hur mycket tid och kraft som egentligen ska behöva läggas på detta eviga kommunicerande och, ofta, nätkrigande? Just Tiktok ifrågasätts som säkerhetsrisk eftersom den är en kinesiskägd plattform, och det talas på en del håll, i synnerhet i USA, om förbud, tvångsförsäljning och liknande. Det är svårt att undgå intrycket att en del använder den misstänkta kinesiska säkerhetsrisken som förevändning för att slippa ta itu med de egna misslyckandena att nå ut på ungdomens plattform nummer ett.

Politik och plattformar

Men det finns viktiga frågor att diskutera när det gäller politik och plattformar. Måste politiker anpassar sig efter den nya tidens uppmärksamhetsekonomis logik som styr plattformarnas flöden och rekommendationer, och manipulationsmöjligheter, för att nå ut till medborgarna? Är det rimligt? Detta är en diskussion som har förts ett bra tag. Man kan ju mycket väl ha flöden och rekommendationer som bygger på helt andra mekanismer än de som idag vanligen skapar viralitet via engagemang (inte minst ilska och bråk i kommentarsfält). 

Hur ett sociala-medier-flöde ser ut är inget naturgivet. Man kan exempelvis premiera inlägg med konstruktiv diskussion i kommentarsfälten och pressa ned dem med mängder av hojtande troll och aktivister, något som kallas ”bridging” och nämns i den finska rapporten. Kanske kommer dessa intressanta möjligheter att diskuteras mer framöver när delar av det politiska etablissemanget inser att de än en gång blir omsprungna i den ständiga uppmärksamhets-tävlingen?

Men följdfrågan blir – vad gör man om det visar sig att de stora kommersiella sociala medie-plattformarna inte alls är intresserade av den typen av förändringar? I vilket fall lär det ta betydligt längre tid att åstadkomma denna typ av förändringar än det är till den stundande sommaren och EU-valet.

Magasinet Konkret nyhetsbrev

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Svenska knölar: Arpi – trumpetaren

Ivar Arpis signum är att plocka upp något spännande och triggande från ytterhögern och föra ut det i en något tvättad version i det större offentliga rummet. Mathias Cederholm har granskat vad Arpi står för.

Huitfeldt sprider klimatförnekarnas budskap

Nyligen kom en ny film för klimatförnekare, Climate: The Movie. Den kritiserades omedelbart sönder och samman av alla experter, men naturligtvis finns det folk som inte lyssnar på sådant. Till dem hör nättidskriften Kvartal och dess chefredaktör Jörgen Huitfeldt, skriver Mathias Cederholm.

Klimatrörelse under hot

HOT. Klimatrörelsen är utsatt för hård press. Det okända nätverket Atlas Network ligger bakom en stor del av offensiven, skriver Mathias Cederholm.

AI bakom totala förödelsen av Gaza

En militär AI, inställd för maximal förstörelse, verkar ha varit avgörande för den totala förödelsen av Gaza, skriver Mathias Cederholm.
Föregående artikel
Nästa artikel