Färre skjutningar i Malmö – Sluta skjut kan ha gett resultat

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

För fem år sedan infördes Sluta skjut som ett pilotprojekt i Malmö. Sedan dess har skjutningarna minskat drastiskt. Mellan 2018 och 2022 skiljer det ungefär 45 procent i antalet skjutningar. Det visar en ny rapport från Malmö universitet.

Fram till 2020 var Malmö pilotkommun för den nya strategin Sluta skjut. Nu ingår det i ordinarie linjeverksamhet. Sluta skjut bygger på metoden GVI, det vill säga Group Violence Intervention. Metoden lanserades av David Kennedy i Boston på 1990-talet och har sedan dess använts i flera amerikanska städer med framgångsrika resultat.

Sluta skjut grundas på tre principer.

För det första är kommunikationen viktig. Från samhällets aktörer till gruppmedlemmar ska det finnas en direktkommunikation med ett gemensamt budskap om att våldet måste upphöra.

Den andra principen är att det ska finnas ett tydligt erbjudande om hjälp. De gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.

Sanktioner, eller straff och påföljder, är den tredje. Snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för individer och hela grupper. Eftersom det är grupper som bedriver våldet ska detta ge bättre effekt än insatser som har fokus på individer. En viktig del i detta är att sanktionerna också genomförs, det får inte bara bli “tomma ord”.

Värt att tillägga är att sanktionerna har fått kritik för att vara oklara. Bland annat av Johannes Knutsson, professor emeritus vid norska polishögskolan. “I processutvärderingen talar man oklart om de ”sanktioner” som polisen står för, utan att konkretisera.” skriver han bland annat på Kvartal.

Sluta skjut infördes i Malmö 2018. Sedan dess har det synts en nedåtgående trend i antalet skjutningar. Rapporten konstaterar att nivåerna av skjutningar och sprängningar är lägre nu än åren innan man valde att implementera Sluta skjut. Utvecklingen i Malmö särskiljer sig dessutom från andra områden i polisregion Syd samt i Stockholm.

– Skjutningarna i Malmö har inte bara minskat under den studerade perioden, det är också en lägre andel av alla skjutningar som har lett till att människor har skadats eller dödats. Framför allt under de senaste tre åren, säger Caroline Mellgren i pressmeddelandet, biträdande professor i kriminologi på Malmö universitet, författare till rapporten tillsammans med Anna-Karin Ivert.

Att det är metoden Sluta skjut som uteslutande orsakat den framgångsrika utvecklingen i Malmö går däremot inte att konstatera. Andra utomstående faktorer kan ha påverkat. Under åren för utredning av strategin har satsningen på rimfrost gjorts och en pandemi har ägt rum.

Operation Rimfrost skulle bryta utvecklingen av skjutningar och sprängningar och innebar att resurser fokuserades till bland annat polisregion Syd och Malmö. Nu i efterhand är det svårt att veta om Rimfrost hade effekt. Under perioden för operationen minskade skjutningarna något i Malmö, men de fortsatte minska även efter att arbetet avslutades. Det har också ifrågasatts varför det infördes samtidigt som Sluta skjut eftersom det försvårar utredningen.

Pandemin bidrog till social distansering och isolering som kraftigt påverkade människors vardagsliv och därmed sannolikt även brottsligheten. En studie av 27 städer i 23 länder visar att brottsligheten, då inkluderat mord, misshandel, stöd, bilstöld, rån och inbrott, minskat med 37 procent under pandemin. Samma sorts brott i Malmö minskade dock endast med två procent. Dessutom fanns ingen större förändring i antalet skjutningar på ett nationellt plan. I Malmö däremot sker en nedgång under pandemin och en ökning efter.

Det är alltså oklart om Sluta skjut faktiskt är orsaken till att antalet skjutningar har minskat i Malmö. Men data visar att nivåerna för skjutningar och sprängningar är lägre nu än innan implementeringen. Dessutom ser utvecklingen i Malmö mer positiv ut än i andra områden i polisregion Syd och Stockholm.

– Det är viktigt att vi fortsätter att följa den här utvecklingen i Malmö. Om trenden ändras, beror det då på att strategin inte fungerar eller att man inte jobbar på rätt sätt? säger rapportförfattare Anna-Karin Ivert.

Magasinet Konkret nyhetsbrev

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Alternativmedierna du inte visste fanns

Ofta är det högerextrema sajter som nämns när begreppet alternativa medier tas upp. Men det finns många sajter som ifrågasätter etablissemang och etablerade medier utan att vara en del av extremhögern

Synen på invandring – från arbetskraft till problem

Synen på invandrare har förändrats över tid. På 1960- och 1970-talen sågs invandrare som ett problem utifrån ett klassperspektiv. Senare sågs de istället som kulturellt avvikande. Historikern Peter Bauer har i sin avhandling undersökt vad beslutsfattare, under 1900-talets andra hälft, haft för bild av invandrare.

Publicister kritiserar nya mediestödet i öppet brev

“Sänk inte mångfalden i media”. I ett öppet brev från chefredaktörer och vd:ar på elva olika tidningar kritiseras det nya mediestödssystemet. Det påstås kunna bli slutet för många mindre nationella nyhetstidningar.

Twitters nya prissättning slår mot forskningen

En verksamhet som blöder, ett API som kostar, borttagna inlägg på suspekta regimers begäran – Elon Musks förändringar av Twitter blir allt mer ifrågasatta.