Samma mord kan registreras flera gånger. Det gör att statistiken riskerar att misstolkas. Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att siffrorna felaktigt har använts i samhällsdebatten och att problemet är välkänt för brottsforskare.
Varför är diskrepansen mellan antalet polisanmälda mord och faktiska mord så stor? Det är allt för lätt att hitta vilse i brottsstatistiken varför Magasinet Konkret tagit hjälp av en kriminologiprofessor och Brå:s statistikservice för att förklara hur det ligger till.
Frågeställningen kommer av grafiken som används på Wikipediaartikeln Brottslighet i Sverige. Under rubriken Dödligt våld i Sverige per 100 000 invånare visas en stor skillnad mellan anmälda fall av dödligt våld och konstaterade fall av dödligt våld. Ökningen i anmälningar tycks lavinartad, särskilt i jämförelse med den något mindre ökningen i konstaterat dödligt våld sedan 00-talet.
Diskrepansen kan leda till medvetna och omedvetna missuppfattningar. Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att siffrorna felaktigt har används i samhällsdebatten och att problemet är välkänt för brottsforskare.
Samma mord registreras flera gånger. Det gör att statistiken riskerar att misstolkas. Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att siffrorna felaktigt har använts i samhällsdebatten och att problemet är välkänt för brottsforskare.
Varför är diskrepansen mellan antalet polisanmälda mord och faktiska mord så stor? Det är allt för lätt att hitta vilse i brottsstatistiken varför Magasinet Konkret tagit hjälp av en kriminologiprofessor och Brå:s statistikservice för att förklara hur det ligger till.
Frågeställningen kommer av grafiken som används på Wikipediaartikeln Brottslighet i Sverige. Under rubriken Dödligt våld i Sverige per 100 000 invånare visas en stor skillnad mellan anmälda fall av dödligt våld och konstaterade fall av dödligt våld. Ökningen i anmälningar tycks lavinartad, särskilt i jämförelse med den något mindre ökningen i konstaterat dödligt våld sedan 00-talet.
Diskrepansen kan leda till medvetna och omedvetna missuppfattningar. Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att siffrorna felaktigt har använts i samhällsdebatten och att problemet är välkänt för brottsforskare.
– Tyvärr händer det fortfarande att debattörer hänvisar till anmälda fall eller lagförda för mord och tror att detta speglar utvecklingen av antalet fall eller gärningspersoner. Ingetdera är korrekt. De anmälda fallen innehåller de fall där polisen inledningsvis och förutsättningslöst utreder ett dödsfall och där de väljer att kategorisera det som möjligt fall av dödligt våld, säger kriminologiprofessor Felipe Estrada Dörner.
Händelser som till en början utreds som mord men sedan visar sig vara självmord, olyckor eller naturlig död räknas också in i statistiken för anmälningar.
– Diskrepansen beror på att statistiken över anmälda brott redovisar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det funnits anledning att utreda om dödligt våld kan ha varit dödsorsaken, säger en anonym handläggare på Brottsförebyggande rådets statistikservice.
Dubbelregistrering av mord i polisens anmälningssystem kan också förklara den till synes alarmerande mordtrenden. Flera personer kan anmäla ett och samma brott som då felaktigt av polisen registreras som olika brott.
– Det händer att flera brottsanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld. Vidare förekommer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp, förklarar Brottsförebyggande rådets statistikservice.
Vad de senaste årens markanta ökning i antalet anmälda mord berott på är svårare att förklara. Polisen har använt sig av olika digitala ärendesystem för registreringar av brottsanmälningar, med olika stränga manuella kontroller. Uppåtkurvan i statistiken kan enligt kriminologiprofessor Felipe Estrada Dörner också förklaras med att skjutvapenvåldet gör att polisen hellre kodar för många fall som mord än för få.
– En faktor som kan spela in är att den stora uppmärksamhet som grova våldsbrott fått i vår samhällsdebatt har gjort att polisen i allt större utsträckning vill starta utredningen utifrån ett värsta scenario för att inte missa fall som skulle kunna vara dödligt våld. Frågan är om det ökande antalet falska fall leder till ökad misshushållning med utredningsresurser, säger Felipe Estrada Dörner.
För att undvika att dubbelregistrering och felaktigheter i mordstatistiken ger Brottsförebyggande rådet sedan 2002 årligen ut en rapport med korrigerade uppgifter där felanmälningar, dubbletter och fall som inte var faktiska mord är bortrensade.
