Fler naturkatastrofer – men färre döda

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

Bara hälften av världens länder har tillgång till system som varnar för väderkatastrofer. FN har nu som mål att samtliga länder ska ha varningssystem i slutet av 2027.

Väder- och naturkatastrofer har ökat femfaldigt det senaste halvseklet, men samtidigt har antalet omkomna minskat drastiskt. Utvecklingsländer står för 90 procent av antalet döda. Det framgår av en ny rapport från FN-organet WMO, Meteorologiska världsorganisationen.

Sammanlagt orsakade katastroferna över två miljoner dödsfall under perioden 1970–2021, och de totala ekonomiska förlusterna motsvarade cirka 50 biljoner svenska kronor. Antalet dödsfall har dock mer är halverats det senaste decenniet, jämfört med perioden 1970–79, samtidigt som de ekonomiska kostnaderna åttafaldigast.

Främsta orsaken till att dödsfallen minskat är bättre varningssystem, och FN:s mål är att medborgare i alla länder ska ha tillgång till vädervarningar i slutet av 1927. I dag finns sådana system endast i hälften av jordens länder, och bristen är högst i små fattiga önationer, i utvecklingsländer och i Afrika.

– Fattiga människor är tyvärr de som är mest utsatta för väderkatastrofer, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i ett uttalande. Som exempel tar han cyklonen Mocha, som drabbade Myanmar och Bangladesh i maj, och främst drabbade de fattigaste av de fattiga. Samtidigt dog markant färre än under tidigare lika kraftiga cykloner, främst beroende på varningssystem.

Det är stora skillnader mellan världsdelarna när det gäller antalet omkomna och orsakerna till det.

I exempelvis Afrika orsakade torka 95 procent av alla dödsfall 1970–2021 och 733 585 dödsfall rapporterades. Asien stod för 984 263 dödsfall, vilket motsvarar 47 procent antalet omkomna. Tropiska cykloner stod för en majoritet av dessa.

Europa, med cirka tio procent av världens befolkning, stod för åtta procent av alla omkomna. Majoriteten dog av värme eller köld.

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Rekordmånga döda journalister i kriget Israel-Hamas

31 journalister bekräftade döda – 26 palestinier, fyra israeler och en libanes. Nio journalister rapporterade saknade eller försvunna. Kriget mellan Israel och Hamas hade 31 oktober varat i 25 dagar och aldrig i modern tid har så många journalister dött under så kort tid.

Namngivning – därför är publicister så fega

Den högt uppsatte officeren som är häktad på sannolika skäl misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift heter Johan Huovinen. Det har inget av riksmedierna ännu berättat. Varför är mediechefer så fega vad gäller namnpublicering, och varför agerar de enligt policyn att hitta skäl för att publicera, när inställningen borde vara att fokusera på vad skälen är emot. Konkrets nyhetsredaktör Jonas Gruvö funderar på vad det innebär att vara utgivare.

Fel fokus i arbetet mot radikalisering

Fokus på sociala faktorer i arbetet mot radikalisering kan leda till stigmatisering och även få motsatt effekt, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Kritiken mot Sis – Vad handlar den om?

Svidande kritik från myndigheter, organisationer och enskilda, ständiga rymningar, sexuella övergrepp, grovt våld. Det handlar om de ungdomshem, Sis-hem som Statens institutionsstyrelse driver. Nu vill regeringen att unga som begått allvarliga brott ska dömas till fängelse. Men i nuläget handlar det bara om ett 50-tal intagna, av drygt 700.