Helgessän: Gaza och den akademiska friheten

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

TYSTNADSKULTUR. Utbildningsminister Mats Persson har skapat en tystnadskultur på universitet och högskolor när det gäller kriget i Gaza. Utan oberoende debatt, fri från statlig inblandning har vi ingen akademisk frihet, skriver Åsa Arping.

Regeringens Israelvänliga politik är sannerligen ingen hemlighet. Arbetet för att motverka antisemitism är oerhört viktigt, och här gör regeringen en hel del goda insatser. Men tystnaden kring attackerna mot och utsvältningen av civilbefolkningen i Gaza är någonting annat. 

Utrikesminister Tobias Billström gick snabbt ut efter Hamas dåd 7 oktober och proklamerade Israels rätt att försvara sig och fastslog dessutom att svaret varit proportionerligt. Över 30 000 döda senare, varav närmare hälften barn, blir den svenska hållningen alltmer obegriplig. Men det är väl som med NATO – debatten kommer först efteråt.

Tyst vid universiteten

En plats där diskussionen rimligen borde föras om vad som pågår i Gaza och vad det innebär, är vid landets universitet och högskolor. Istället är det märkligt tyst.

Utbildningsminister Mats Persson lade snabbt en stor våt filt över diskussionen. Han stödde Chalmers rektor när denne i samband med aktioner till stöd för Palestina försökte förbjuda politiska manifestationer vid campus (han fick backa ett par dagar senare, efter massiv kritik). 

Persson var också synnerligen kritisk till den walkout som Palestinagrupperna uppmuntrade till i höstas och ogillade även det flamländska studentupprop som översattes och spreds vid flera svenska lärosäten. ”Helt galet”, var omdömet.

När Gaza-kriget utbröt var ministerns kampanj mot den så kallade cancel-kulturen redan i full gång och Persson gav expertmyndigheten UKÄ i uppdrag att utreda hoten mot den akademiska friheten. Nu blev det hela bara en tummetott, eftersom lärosätena slapp regelrätt granskning och istället ombads  självvärdera.

Detaljstyrningen problem

Svaren var entydiga. Den typ av hot som Persson ser är knappast överhängande. Däremot vållar departementets detaljstyrning och de ständigt urholkade resurserna stora bekymmer. När vi nu rusar mot en försvarsbudget på två eller tre procent av BNP måste pengarna tas någon annanstans i statens kassa. Inom högre utbildning växer oron hos alla som inte ingår i regeringens ambitiösa STEM-strategi.

Gaza-krisen ger annars en del exempel på hur tystnadskultur mot forskare fungerar i praktiken. En av få som stuckit ut hakan är Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning med särskild expertis just kring Palestinafrågan. 

Lindholm har ifrågasatt regeringens beslut att dra in det humanitära biståndet till FN-organet UNRWA, hon har visat hur palestinska liv inte förefaller värda att sörja i en västerländsk kontext, hon har diskuterat bakgrunden till den förbjudna frasen ”From the river to the sea” och även kritiserat medierapporteringen. 

Och vad händer? Ängsliga medier börjar fråga om hon ”tagit ställning”, och blir allt mindre intresserade av att anlita hennes expertkunskap. 

Att utbildningsministern å sin sida ständigt tar ställning och har en tydlig agenda märks i talrika inlägg i tidningar och på plattformen X. Mer forskning och mindre aktivism, är budskapet. Mer STEM och mindre flum. Frekvensen av idoluppdateringar om astronauten Marcus Wandt på X talar i sammanhanget sitt tydliga språk.

Persson skapar tystnadskultur

Att Mats Persson så oförblommerat motsätter sig forskares och studenters rätt att uttrycka åsikter i riktningar han själv ogillar är illa nog. Än mer oroväckande är att han inte verkar förstå den tystnadskultur han skapat, inte minst just kring Gaza. 

Akademisk frihet är inte en kaka vi både kan äta och ha kvar. Utan oberoende debatt och ett kunskapssökande fritt från statlig inblandning har vi ingen akademisk frihet och därmed i sträng mening inte heller något universitet. 

I Gaza har universiteten som bekant jämnats med marken.

Magasinet Konkret nyhetsbrev

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Åsa Arping
Åsa Arping
Åsa Arping är professor i litteraturhistoria samt dekan vid Humanistiska Fakulteten på Göteborgs Universitet.

Klåfingriga politiker hotar akademiska friheten

Striden kring universitetet fortsätter. Men det största hotet mot akademisk frihet är varken extremhöger eller woke-vänster, utan politiker som vill detaljstyra högre utbildning, skriver Åsa Arping.

Andefattigt på Bokmässan

Åsa Arping summerar Bokmässan och tycker att höstens litteraturnyheter är ovanligt andefattiga.

All kunskap finns ett knapptryck bort

Vad händer med kunskapsproduktionen, kulturnäringarna och i förlängningen demokratin när AI-verktygen övergår från hjälpredor till producenter?

Maktspelet bakom en svensk kulturkanon

"Det är nämligen ett i grunden nationalistiskt projekt, sprunget ur det europeiska 1800-tal där makthavarna använde konsten för att styra folkets tankebanor i önskad riktning." Det skriver Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap.