Spanien har valt bort extremhögern och därmed trotsat den svenska och europeiska politiska trenden. Kulturkrigsfrågorna blev ett sänke för det högerextrema tjurfäktningsvurmande partiet Vox. 

Opinionsundersökningarna hade förutspått att Spanien skulle följa utvecklingen i Italien, Finland, Sverige, Polen och Tjeckien och för första gången sedan Francos död välja en regering stödd på extremhögern. Men valet blev istället en besvikelse för högerextrema Vox. Söndagens dåliga valresultat menar bedömare beror på att deras aggressiva retorik gentemot kvinnor och hbtq-personer kan ha avskräckt väljarna.

Vox är motståndare till samkönade äktenskap, adoptioner för homosexuella och transpersoners rätt att ändra sitt juridiska kön. De har också intagit en hård linje i abortfrågan och vill avskaffa lagar mot våld mot kvinnor. Men partiet engagerar sig i en ytterligare oväntad kulturkrigsfråga, nämligen att hålla tjurfäktningen levande. Partiledaren frekventerar matcher och partiet har tillsatt tidigare matadorer på ledande positioner. 

Den socialdemokratiska regeringen hamnade under den gångna mandatperioden på tvären med tjurfäktningslobbyn. Det fritidsbidrag till Spaniens unga som regeringen infört kunde användas till flera kulturyttringar och aktiviteter, dock inte tjurfäktning. Saken togs till högsta domstolen som dömde till matadorernas favor och pekade på att sporten räknas som ett kulturarv, ett beslut som konservativa Partido Popular och högerextrema Vox välkomnade. 

Precis som svenska Moderaterna och Sverigedemokraterna har deras spanska motsvarigheters samarbete på nationell nivå föregåtts av samverkan i lokala parlament. Partierna samarbetar i regionerna Extremadura och Castilla y León samt i miljonstaden Valencia. När Valencias president Carlos Mazón, känd från spanska Melodifestivalen 2011, skulle tillsätta regionens kulturminister och vicepresident föll valet på den forna matadoren Vicente Barrera, som efter en överarmsfraktur sadlat om till politiker för tjurfäktningsvänliga Vox. 

Vox backade stort sedan förra valet och tog sig inte heller över den procentuella gräns efter vilken de kan väcka misstroendeförklaringar mot regeringen, vilket sannolikt gör partiet irrelevant under den kommande mandatperioden. Vågmästarrollen har istället de katalanska småpartierna. De behövs för att samla en högermajoritet. Men ett samarbete med de katalanska separatistpartier kan bli svårt med tanke att spansk nationalism är grunden för Vox ideologi. De har också kritiserat regionens självständighetsomröstning 2017. 

Katalanska partierna ställer sig också kritiska till den av Vox älskade tjurfäktningen. Katalonien är sedan 2010 den enda regionen på spanska fastlandet som förbjudit tjurfäktning. Motståndet består utöver de djurrättsliga argumenten på att sporten symboliserar det Spanien de separatisterna vill bryta loss från. 

Katalanernas stöd till sittande socialdemokratiska premiärministern sägs inte heller vara gratis och nu försöker de pressa vänstersidan till stora eftergifter. Förhandlingarna väntas dra ut på tiden. Situationen liknar den som efter det svenska riksdagsvalet 2018 då mittenpartierna valde en socialdemokratisk premiärminister framför samarbete med ytterhögern. Det tycks som om Spanien går mot den europeiska strömmen och väljer bort extremhögern. Vox lyckades skrämma bort både vågmästarpartierna och hundratusentals väljare.