Hyllades av borgerliga medier – Nu avslöjas Skolkonsulternas bluff

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

Skolkunsulterna AB, ett företag som utbildar skolpersonal i auktoritär pedagogik, har hamnat i rejält blåsväder senaste tiden. Nu kan Konkret avslöja att de bluffar om den skola de använder som främsta exemplet på hur lyckade deras metoder är.

Senaste veckorna har det en debatt rasat på sociala medier kring strukturerade övergrepp mot barn med neuropsykologiska diagnoser som autism och adhd (NPF) i Kalix kommun. 

Bakgrunden är att Kalix kommun anlitat företaget Skolkonsulterna AB för utbildning av skolpersonal i syfte att öka trygghet och  ge studiero samt minska kommunens utgifter för särskild stöd. 

Skolchefen i Kalix, Charlotte Sundqvist, beskriver i ett försvar av direktupphandlingen av Skolkonsulternas tjänster, att förvaltningen tagit referenser från Skolinspektionen.  Men SVT kunde i en granskning visa att Skolkonsulterna hade angivit en person som inte jobbar på Skolinspektionen som referens på myndigheten.

Uppdatering: 22 september beslutade en enig skolnämnd i Kalix att omedelbart avbryta samarbetet med Skolkonsulterna.

– Med anledning av den stora oro som inkommit över det nya arbetssättet i skolan är förslaget att samarbetet med Skolkonsulterna avslutas per dagens datum, säger ordförande Viktoria Wikström (S), till SVT.

Mårten Petersson på Skolinspektionen säger till SVT: ”Vi har inget samröre med de här konsulterna på något sätt.” Skolinspektionen har dessutom på sin FaceBooksida angivit att ingen av konsulterna varit anlitade av Skolinspektionen, men att en av dem varit anställd av Botkyrka kommun som rektor för Storvretskolan.

Storvretskolans nuvarande rektor, Johan Ahlqvist, skriver till Konkret: ”Vi använder oss inte av det arbetssätt som är beskrivet av Skolkonsulterna. Vi arbetar med relationsbaserat förhållningssätt samt en tydlig uppfattning om att elever kan lyckas med rätt hjälp och stöd. Det finns ingen evidens på det arbetssätt som konsulterna förespråkar och grundskolans verksamhet ska utgå ifrån evidens och beprövad erfarenhet.” 

Skolkonsulterna ABs hela verksamhet bygger på berättelsen om att Lillemor Bergquist och Susanne Norman erbjöd sig och anställdes av Skolinspektionen som rektorer på Storvretskolan och vände skolan från kaos till succés. En berättelse som både Skolvärlden, Vi lärare, KvartalAnna Dahlberg i Expressen, Ivar Arpi i Svenska Dagbladet, Isak Skogstad i GP och Vesna Prekopiz i Dagens Arena har beskrivit i positiva ordalag utan att ifrågasätta sanningshalten. 

Den positiva berättelsen om införandet av en auktoritär pedagogik är alltså ett luftslott. Den berättelse en del hade önskat var sann, inte minst borgerliga krönikörer och ledarskribenter, har visat sig vara en bluff. Lillemor Bergquist och Susanne Norman var aldrig anställda av Skolinspektionen, och Storvretskolan tar i dag avstånd från de metoder Skolkonsulterna rekommenderar. 

Vid en genomgång av de referenser Skolkonsulterna själva angett på sin hemsida kan vi konstatera att Skolkonsulternas metoder i dag inte används någonstans. Däremot tar en del av de verksamheter som används som referens tydligt avstånd från de metoder Skolkonsulterna rekommenderar. 

I Kalix har flera föräldrar i medier berättat att deras barn har utsatts för övergrepp i skolan sedan en av Skolkonsulterna ABs anställda, Susanne Norman, börjat arbeta i skolan i Kalix. Metoden hon utbildar personalen i och själv aktivt använder i undervisningen är auktoritär och går bland annat ut på att barn tvingas skriva på ett kontrakt som stipulerar att de samlar streck när de gör fel (till exempel pratar utan att räcka upp handen, snurrar på sin snurrstol, äter med bara ett bestick i matsalen, har kapuschongen uppdragen eller hamnar i bråk på rasten). Strecken omvandlas till kvarsittningsminuter som ska sittas av vid förstkommande rast och efter skoldagens slut om rasttiden inte räcker. Vägrar barnet samarbeta eller fortsätter barnet beteendet efter tillsägelse dras barnet fysiskt in i ett grupprum och hålls fast tills barnet lugnar ner sig. Metoden är beskriven i detalj och i Lillemor Bergquists och Susanne Normans bok Det finns inga omöjliga skolor (Timbro förlag, 2023).

Föräldrarna berättar om fasthållningar på upp till två timmar, där en elevcoach sitter bakom barnet och håller fast i barnets handleder. Fasthållningsmetoden kallas internationellt en ’basket hold’. Det finns flera dokumenterade dödsfall i basket hold, bland andra har United States Government Accountability Office i 2009 dokumenterat ett antal dödsfall bland skolbarn efter fasthållning, varav ett var på grund av användningen av basket hold. Likadant har en skotsk forskargrupp dokumenterat ett antal dödsfall i basket hold

De föräldrar som kontaktat media har alla haft barn med funktionsnedsättningar. Det har varit adhd eller autism, diagnoser vi med ett samlingsnamn ofta benämner NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Barn med NPF har funktionsnedsättningar kring exempelvis flexibilitet och impulsivitet. En del kommer aldrig att kunna räcka upp handen innan de pratar i klassen. En del kommer inte att kunna undvika att hamna i konflikt om vuxenstödet på rasten inte finns.

Att motstå frestelsen att snurra på sin snurrstol är svårt för barn med adhd. De kommer att få kvarsittning. Metoden kan beskrivas som strukturerad diskriminering av elever med funktionsnedsättningar. För reglerna är lika för alla.

Om föräldrarna har tagit kontakt med skolan för att kritisera arbetssättet har de blivit uppringda av en av Skolkonsulternas konsulter, som pressat föräldrarna med direkta hot om att barnet inte kan få stöd och undervisning om föräldrarna motsätter sig metoden. 

Fasthållning är som utgångspunkt olagligt i svensk skola. Det kan vara lagligt i nödvärnssituationer (det regleras i Brottsbalkens 24e kapitel), men de berättelser media fått från föräldrar i Kalix lever inte upp till Brottsbalkens krav för nödvärn utan handlar om motstånd mot att tvingas till kvarsittning eller om upprepat beteende.

En  förälder berättar dessutom att skolpersonal instruerats i hur de ska dra barnet i handlederna så att det inte blir blåmärken. Föräldrar beskriver att skolledningen inte tar klagomål på allvar, och att polisen har vägrat ta emot anmälan om övergreppen.

När de första rapporter från Skolkonsulternas härjande i Kalix blev offentliga, började även föräldrar i andra delar av landet höra av sig med liknande historier. Bergquist och Norman, som enligt företagets hemsida utgör Skolkonsulterna AB, arbetade i Ekerö kommun i några år, Bergquist som rektor och Norman som elevassistent. Även där hölls barn med NPF-diagnoser fast, vilket ledde till polisanmälan och ramaskri från Barn- och ungdomsspyk (Bup). 2019 anställdes Bergquist som rektor för Storvretskolan i Botkyrka efter att skolan fått kraftfull kritik av Skolinspektionen.

Föräldrar från Storvretskolan har i beskrivit hur deras barn misshandlades, och att de förvägrades att byta skola inom kommunen. Personal har beskrivit hur de ålades munkavle och omplacerades om de vägrade arbeta som Bergquist och Norman krävde. Och som tidigare nämnt tar Storvretskolan nuvarande rektor, Johan Ahlkvist, tydligt avstånd från Skolkonsulternas metoder. De används inte längre på Storvretskolan. 

I augusti 2022 anställdes Bergquist som rektor för Nordic International School i Norrköping. Hon blev sjuk i oktober 2022 och avslutade sedan sin anställning. På de tre månader, mellan augusti och oktober 2022, hann nästan en tredjedel av personalen säga upp sig och 93 elever bytte skola. En tidigare biträdande rektor på skolan, Marie-Louise Åsenklint, beskriver i Dagens Arena hur Skolkonsulterna inte använde sig av kompetensen i elevhälsan. Hon beskriver metoderna som ett sätt att strömlinjeforma eleverna, utan hänsyn till eventuella funktionsnedsättningar.

I september 2023 tog Barn- och utbildningsnämnden i Östhammars kommun beslut om att anlita Skolkonsulterna AB. Grundskolechef i Östhammars kommun är Joel Axberg, den person som felaktigt angavs som referens hos Skolinspektionen i underlaget för direktupphandlingen i Kalix kommun.

Centern och Socialdemokraterna i Östhammar reserverade sig mot beslutet att anlita Skolkonsulterna, Centern med argumentet att de ”ser skeptisk på de metoder gentemot eleverna denna pilotsatsning innebär”. I efterdyningarna av mediegranskningen av Skolkonsulternas metoder i Kalix har Östhammars kommun ändrat sig och avblåst projektet. Christina Stenhammar, barn- och utbildningschef, säger enligt kommunens web-plats ”Det handlar om arbetssätt som inte stämmer överens med vårt sätt att se på skolans värdegrund och barnperspektivet.”

I Bergquists och Normans bok Det finns inga omöjliga skolor beskrivs arbetssättet med mängder av exempel, både på olagliga fasthållningar och på rent förödmjukande maktdemonstrationer mot elever. Till exempel beskrivs att en elev tvingas lämna ifrån sig sin keps upprepade gånger vid samma tillfälle, så att han kan lära sig att lämna ifrån sig sin keps. Eleven i exemplet är 16 år gammal och har nog redan lärt sig så pass enkla handlingar. 

Exemplet handlar därför inte om inlärning, utan enbart om makt. Att få eleven att underkasta sig. Det beskrivs också hur man kan hålla fast elever i handlederna när man drar ut en elev från klassrummet, och hur man sedan fortsätter hålla fast eleven. 

Skollagen  beskriver två typer av mål: kunskapsmål (vad eleven ska kunna vid olika tidpunkter i skolgången) och övergripande mål. De övergripande målen är att eleven:

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
  • respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet.
  • tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor.
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Ingenstans i Skollagen står det att eleven ska lyda skolpersonalen. De övergripande målen handlar i stor utsträckning om respekt och etik. Det är svårt att förstå hur Skolkonsulternas metod med parollen ”Ta varje konflikt – och vinn den” har någon plats i skolan när vi utgår från de övergripande målen. Tvärtom är modellinlärning en viktig faktor i barns utveckling. Att tvinga barn innebär att barn lär sig tvinga andra. Att bli utsatt för våld (vad de fasthållningar Bergquist och Norman beskriver i sin bok är) lär barn att använda sig av våld. 

Det finns ingen forskning som visar på bra resultat av de metoder Skolkonsulterna rekommenderar. Däremot finns det evidens för metodernas farlighet, inte minst en amerikansk studie som gått igenom 79 dödsfall hos barn i fasthållningar. Likaledes beskrivs konsekvensorienterade lydnadsmetoder av typen boot camp (med parollen ”Ta varje konflikt – och vinn den”) som direkt skadliga av APA (American Psychological Association). APAs beslut att inkludera metoden i listan på skadliga metoder bygger på mängder av forskning från senaste 100 åren. 

Skollagen är tydlig med att barn med särskilda behov ska få särskilt stöd. Det framgår av Skollagens kapitel 3. Skolinspektionen beskriver att den absolut vanligaste brist de stöter på gäller just bristande särskilt stöd. Fast om skolan inte får till det särskilda stödet och därför får problem med trygghet och studiero kan personalen ta till de verktyg som beskrivs i Skollagens kapitel 5 om trygghet och studiero istället. Där beskrivs ett antal befogenheter, till exempel tillsägelse, att föra ut en elev från klassrummet och att stänga av en elev i upp till en vecka. Skollagen beskriver dock inte att fasthållning är ett verktyg i skolan. Skollagen har haft skrivningar om särskilt stöd länge, men kapitel 5:s befogenheter fördes först in i skollagen i 2011. Sedan befogenheterna fördes in i 2011 års läroplan har fokus hamnat på straffande åtgärder istället för särskilt stöd, något som förstärktes i 2022 genom tillägg i skollagen som ger skolpersonal befogenhet att fysiskt föra ut en elev från klassrummet. 

Skolkonsulterna AB kan därför se ut som om de träffar precis rätt i tiden. De förespråkar auktoritära metoder i en tid där auktoritära metoder efterfrågas. Men de förespråkar en generell metod, regler och konsekvenser som ska gälla för alla barn i skolan.

Barn är inte likadana. De har olika förutsättningar. Inte minst kognitivt, där barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt att leva upp till generella metoder. Det gäller oberoende om metoden är att belöna positivt beteende eller att straffa negativt beteende.

Skolan bör skapa bra förutsättningar för att elever med funktionsnedsättningar ska kunna fungera i skolan. Det innebär inte att kraven ska sänkas generellt eller att regler ska bort. Det innebär att skolan måste erbjuda tillräckligt stöd till elever med särskilda behov så att de lyckas leva upp till förväntningarna.

När jag läser Bergquists och Normans bok får jag uppfattningen att de lever i en dikotomisk värld, där man antingen är auktoritär eller mesig. Där det inte finns någon medelväg. Den samlade forskning kring pedagogisk stil visar tydligt att vi måste stödja elevernas autonomi och inte kräva lydnad, men samtidigt erbjuda en tydlig struktur. Barn behöver struktur i form av regler och anvisningar, men vi behöver inte koppla regler till konsekvenser.

Vi måste bara vara tillräckligt nära eleverna och bygga tillräckligt bra relationer med dem så att de väljer att handla inom de strukturer vi sätter upp. Det kallas autonomistödjande pedagogik och ligger väldigt långt från att göra ingenting. Det kräver engagemang och kunskap av skolpersonal. Det kräver även kunskap om den enskilda elevs förmågor och begränsningar, så att rätt stöd kan sättas in där det behövs. Och det kräver en genuin nyfikenhet på elevernas upplevelse av skolan och livet. Lärare som faktiskt gillar sina elever använder sig inte av våld eller tvång enbart i syfte att få eleven att lyda. Ingen av oss vill att våra barn växer upp och blir lydiga vuxna. Då bör vi inte träna dem i lydnad. Vill vi ha självständiga vuxna som kan bedöma hur de bäst handlar som vuxna måste vi träna just det.

Magasinet Konkret nyhetsbrev

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!