Inget samband narkotika och ökat våld

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

Ledande politiker och många journalister och opinionsbildare tycks vara av åsikten att narkotikaanvändarna bär skulden till det ökade våldet. Men det finns mycket lite som tyder på att de har rätt och mycket mer som tyder på att de har totalt fel, skriver Anders Svensson.

Om narkotikabruket låg bakom att våldet bland de kriminella ökat så borde det betyda att också bruket av narkotika ökat. Så är dock inte fallet. Enligt uppgifter från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) som redovisas i tidningen Kvartal så finns det inga tecken på en större ökning av narkotikabruket som skulle förklara varför våldet ökar. Enligt brottsstatistiken som BRÅ redovisar finns inte heller någon ökning av brottsligheten. Därför kan inte heller en ökning av brottsligheten förklara varför våldet ökat.

Så varken ökad brottslighet eller ett ökat bruk av narkotika kan förklara ökningen av det gängrelaterade våldet.

Istället måste nog förklaringen sökas i själva den organiserade brottsligheten, och då måste vi troligen också titta lite på historien.

Brottsligheten i Sverige omsätter mellan 100 och 150 miljarder SEK per år enligt uppskattningar som polisen gjort och som Kvartal hänvisar till. Enligt CAN:s uppskattningar är omsättningen på narkotikamarknaden 5-10 miljarder. Det finns andra uppskattningar av de vinster som görs på olika typ av brott i Sverige:

Dessa uppskattningar av vinsterna innebär att omsättningen borde vara betydligt större än 150 miljarder. Men samtidigt finns det överlappningar mellan de olika kategorierna så vinsterna är förmodligen lägre än redovisat för flera av brottstyperna. Men troligen inte vad det gäller narkotikabrott.

Siffrorna inkluderar samtidigt all brottslighet så vinsterna inom den organiserade brottsligheten är mindre än de redovisade uppgifterna. Oavsett detta står narkotikabrott bara för en mindre del av gängens inkomster. Det betyder att den ekonomiska betydelsen av narkotikahandeln inte heller kan förklara det ökande våldet i gängmiljöerna.

Något annat måste ligga bakom det ökade våldet. En trolig orsak kan vara att de tidigare kriminella grupperingarna delvis upplöstes och hamnade i kris av olika anledningar. Och att nya gäng och nätverk växte fram. Låt oss därför titta lite på utvecklingen historiskt.

Ny brottslighet på 70-talet

Under 1970-talet internationaliseras brottsligheten i Sverige. Svenska kriminella fick kontakter utomlands, kriminella bikerklubbar uppstod. Sverige fick också – genom de amerikanska desertörerna och kriminella som invandrade från olika öststater som en liten del av en större arbetskraftsinvandring – in personer med en koppling till rena maffiaorganisationer. 

De tidigare svenska kriminella nätverken som sysslat med porrklubbar, porrfilmer, amfetamin, beskydd, svartarbete och ockerhyror fick ökad konkurrens. Med samhällsutvecklingen ledde detta till en ökad brottslighet, som öppnade möjligheten för fler att tjäna pengar på kriminella upplägg. Det medförde också att våldet ökade. Några av de kriminella nätverk och gäng som skapades under denna tid existerar än idag. Ett exempel är det så kallade Turebergsnätverket.

Speciellt för Sverige var att kriminella nätverk med ursprung i Jugoslavien fick stort inflytande med fokus på illegalt spel, tobakssmuggling och narkotika. De dominerade stora delar av den undre världen i Sverige fram till 1990-talet. Några av de gäng som då uppstod inom den exil-jugoslaviska miljön i Sverige finns kvar även idag.

På 1990-talet etablerade sig de stora internationella mc-klubbarna i Sverige och de äldre kriminella grupperingarna fick konkurrens. Detta ledde till den första stora våldsvågen inom den organiserade brottsligheten i Sverige – det stora nordiska mc-kriget. Samtidigt bröt kriget ut i Jugoslavien vilket försvagade de kriminella nätverken som hade kopplingar till Jugoslavien. Men kriget ökade mängden skjutvapen och granater bland de kriminella i Sverige. Något som sen kom att bidra till våldsvågen.

Politiker orsakar brott

Samtidigt började nedskärningar och avregleringar i Sverige. Överskottet på bostäder försvann och nya möjligheter att tjäna svarta pengar på välfärdsbrottslighet, bidragsbrott och privatiseringen skapades av politikerna i Sverige. Arbetslösheten tilläts samtidigt öka i Sverige. Utanförskapet ökade, trångboddheten ökade, fattigdomen ökade. Rekryteringen av unga till brottslighet ökade som en konsekvens av detta. Ur detta uppstod fler och fler gatugäng.

Dessa gatugäng tog till en början delvis formen av supportergrupper till de två dominerande mc-gängen. Dessutom uppstod så kallade fängelsegäng bland grupper av kriminella på fängelserna. En del av dessa gäng allierade sig med enskilda familjebaserade kriminella grupperingar. Andra blev i praktiken gatugäng med ungdomar från olika fattiga områden. 

Det ledde också till framväxten av kriminella nätverk byggda på etniska band eller familjeband i nya grupper bland Sveriges fattigare befolkning. Dessa kunde erbjuda en viss trygghet för de människor som upplevde att de övergetts av det svenska samhället.

Det delvisa sammanbrottet för flera av de kriminella nätverk som på 1990-talet fanns i Sverige ledde till konflikter. Uppkomsten av nya kriminella grupperingar med bas bland ungdomar i fattigare arbetarklassområden ledde till konflikter.

Mer våld utan hierarkier

Så småningom gjorde sig förortsgängen fria från inflytandet från mc-gängen vilket ledde till mindre hierarki i gängmiljöerna utan ledande personer med ordentlig kontroll. Denna utveckling ledde till ökat våld. 

Först skedde det i Göteborg. Mc-gängen förstärkta av gatugäng hamnade i konflikter med varandra och andra gatugäng såväl som med äldre kriminella grupperingar. Konflikter uppstod också mellan gamla etniskt baserade nätverk och nya etniskt baserade nätverk.

I Malmö startade det några år senare med ett mord på en ledande medlem i de exil-jugoslaviska kriminella kretsarna. Vid den tiden hade våldet redan börjat minska i Göteborg. Speciellt i Skåne var att nya mc-gäng eller självmarkerande gäng också var delar av familje- och släktbaserade nätverk. 

En annan orsak till att våldet minskade i Göteborg samtidigt som det ökade i Malmö och Skåne var flytten av bananimporten från Göteborg till Helsingborg. Det innebar också en flytt av importen av kokain. Kokain betingar ett högre pris än annan narkotika vilket innebär att det lättare blir konflikter kring kokain än om annan narkotika.

Ytterligare några år senare var det dags för Stockholmsområdet. Också där ackompanjerades starten på sönderfallet av de kriminella nätverken med bakgrund i en exil-jugoslaviska miljön av ett antal uppmärksammade våldsdåd. När våldsvågen började i Stockholm hade våldet börjat minska i Malmö. Våldsvågen i Stockholm pågår än även om det finns tecken på att våldet nu börjat minska.

Orsakerna till våldet

Det förefaller alltså som om en huvudfaktorerna bakom gängvåldet är att välorganiserade gäng som tidigare upprätthöll och hade en viss kontroll över den undre världen föll samman.  Dåligt organiserade gäng och nätverk som hamnade i konflikter om allt möjligt använde våld för att försöka kapa åt sig kontrollen över kriminella marknader. Ibland kunde det handla om en konflikt om fördelningen av pengar från bedrägerier, ibland om rent personliga konflikter om kvinnor eller nåt annat och ibland om betalning för narkotika eller försvunna narkotikapartier. 

I välordnade hierarkiska kriminella grupperingar löstes sånt tidigare utan våld i olika typer av förhandlingar, möten och överenskommelser. I de dåligt organiserade gatugängen fanns inga ledare som kunde se till att överenskommelser hölls. Det omfattande våldet blev konsekvensen. Detta är helt i linje med internationell forskning på området vilket framgår av en artikel i tidningen Kvartal.

Därför minskar våldet

Att våldet i Göteborg och Malmö minskat är resultatet av att polisen ändrat sitt arbetssätt och infört sådant som dialog, samarbete med andra myndigheter och förtroendeskapande arbete vilket lett till förbättrad uppklarning och fler dömda personer. 

Detta har skett samtidigt som det växt fram nya gäng med en fungerande hierarkisk struktur och starka ledningsfunktioner. Dessa gäng har kunnat genomdriva minskat våld bland gatugängen och skapa strukturer för att lösa konflikter utan våld. Detta gör att de också kan tjäna mer pengar på sina kriminella aktiviteter utan att störas av ständiga polisaktioner och risk för våldsamma uppgörelser med andra kriminella grupperingar. 

Både polisen och de gäng som kommit ut som vinnare ur de våldsamma perioderna har dessutom gynnats av att andra länders poliser knäckt flera krypterade nätverk som de kriminella använde för att kommunicera. En mängd ledande personer och personer på lägre nivåer i en del av gatugängen har genom detta kunnat lagföras. Många gatugäng med sämre organisering har i princip försvunnit på grund av detta medan andra gäng blivit starkare och mer välorganiserade.

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Anders Svensson
Anders Svensson
Anders Svensson är är aktivist, bloggare och skribent. Tidigare industriarbetare och IT-tekniker.

Polisens agerande underblåser upplopp under Eurovision

Eurovision i Malmö riskerar att urarta i kravaller och upplopp. Det skriver Anders Svensson som ser likheter med polisens agerande inför EU-toppmötet i Göteborg 2001.

Vänstern går Tidölagets ärenden

När regeringen och deras överherrar i fascistpartiet Sverigedemokraterna, vill göra kriminalpolitiken allt hårdare och allt sämre så sprider de helt medvetet en mängd lögner och falska påståenden. De underblåser en berättelse om att brottsligheten är värre än någonsin. Och vänstern går Tidölagets ärenden genom att upprepa och befästa deras lögner och felaktigheter.

Våldsvågen som inte finns

Medierna skeva rapportering om våldet hjälper den svenska högerregeringen att driva igenom en allt mer repressiv politik. Det skriver Anders Svensson, som också menar att det är fel att kalla fattiga områden för utsatta.

Politisk aktivitet kan klassa område som utsatt

Politisk aktivitet kan leda till att ett område anses vara ett så kallat utsatt område. Samtidigt kan polisens eget agerande bidra till områdets klassning som särskilt utsatt område. Det skriver Anders Svensson.