Internationalen i konkurs – en följd av nya mediestödet

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

2023 års sista nummer av Internationalen blev också 2024 års sista nummer av den vänsterinriktade veckotidningen. Tidningen försattes på egen begäran i konkurs vid Stockholms tingsrätt 16 januari.

Nu börjar den nya mediestödet skörda sina första offer, framför allt bland tidningar till vänster. Internationalen, som hade 2,3 miljoner i presstöd 2023, varslade i december sina anställda om uppsägning. Och nu har tidningen försatts i konkurs.

Internationalens chefredaktör, Marco Jamil Espvall, är mycket kritisk till mediestödslagen.

– Den nya lagen som klubbades i riksdagen blev dödsstöten för det presstöd som infördes för drygt femtio år sedan för att skydda den mediala mångfalden.

Marco Jamil Espvall.

Slår mot vänstertidningar

Det nya mediestödet prioriterar lokal journalistik. Sådant som opinionsjournalistik och rikstäckning är inte bidragsgrundande. Det samlade stödet som ska utgå till redaktionella resurser blir dramatiskt lägre och fördelas så långt medlen räcker. Många som tidigare beviljats stöd, framför allt vänstertidskrifter, blir därmed utan.

Jamil Espvall ser den nya lagen som en del i en större attack mot vänstern från Tidöregeringens sida.


– Mediedödslagen utgör ju inte den enda blåbruna attacken, tvärtom. När Svenskt Näringslivs propagandacentral Timbro lanserade strategin att erövra kommandohöjderna lyftes facket, hyresgäströrelsen, PRO, folkbildningen och A-lotterierna fram som prioriterade sektorer att undergräva för att kraftigt försvaga arbetar- och folkrörelserna. Tidöregeringen har därpå bit för bit tagit sig an uppgiften. Avskaffandet av medietödet bör ses i det sammanhanget, säger Jamil Espvall.

En följd av konkursen är att de anställda, fyra personer, kan ta del av den statliga lönegarantin under uppsägningstiden, som är sex månader. Ett beslut som tas av konkursförvaltaren, advokat Lars Lundberg. Konkret har sökt konkursförvaltaren, men han har inte återkommit.

Trots konkursen planerar Internationalen att komma ut digitalt i fortsättningen.

– Vi fortsätter att komma ut som webbtidning med inriktning på ekosocialism och internationella frågor. Vi vill vara ett debattforum för antikapitalister inom Vänsterpartiet med en tydlig folkrörelseprofil, säger Jamil Espvall.

Uppmanar till donationer

Tidningen Internationalen har kommit ut sedan 1971. Den har de senaste åren givits ut av Socialistisk Politik, en tankesmedja med kopplingar till Vänsterpartiet. Tidningen hade vid konkursen drygt 2 000 prenumeranter. 

Internationalen är inte den enda publikationen på vänsterkanten som har fått problem med ekonomin som en följd av den nya medielagen. Flera har uppmanat läsarna att donera pengar för att kunna fortsätta komma ut, bland dem finns Proletären, Arbetaren, Flamman, ETC och Syre. Men Internationalen är den första tidningen som går i konkurs som en direkt följd av den nya lagen.

Magasinet Konkret har funnits som webbpublikation sedan april 2023. Vi har inga statliga eller andra stöd. Verksamheten finansieras med prenumerationer och donationer.









Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

SVT:s Rapport fälls av Granskningsnämnden

Vid Granskningnämndens senaste sammanträde fälldes två program I Public Service – ett i SVT och ett i SR.

Regeringen säger ja till massövervakning

I valrörelsen inför EU-valet 9 juni kampanjade Moderaternas toppkandidat Tomas Tobé emot EU-kommisionens lagförslag om massövervakning av digital kommunikation. Men nu säger moderaterna och regeringen ja till ett nytt, lätt modifierat förslag av Chat Control 2.0.

Rekordmånga krig 2023 – men medierna tiger

Inte sedan andra världskriget har det pågått så många väpnade konflikter som under 2023. Det visar ny statistik från Uppsala universitet. Samtidigt rapporterar svenska medier nästan bara om kriget i Gaza och i Ukraina.

Kallade konstnär ”tjej-Hitler” – Svenska Dagbladet klandras

Mediernas etiknämnd klandrar Svenska Dagbladet för att ha kallat konstnären Stina Wollter för ”tjej-Hitler” i en ledarkolumn med rubriken ”Tjej-Hitlers har en särskild plats i helvetet”, skriven av journalisten Susanne Popova.