Kalla en flykting för en flykting

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

I svenska mediers nyhetsrapportering har begreppet ”flykting” ersatts av ordet ”migrant”. Ulf Bjereld undrar varför. Är det för att begreppet ”migrant” ger intryck av frivillighet, inte att det handlar om människor som flyr från krig och förföljelse?

Nära 110 miljoner människor i världen befinner sig på flykt – från krig, våld och förföljelse. Antalet flyktingar i världen har mer än fördubblats på tio år, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. De allra flesta flyktingar uppehåller sig i fattiga länder eller lever som internflyktingar i stater som själva skakas av krig och konflikter.

Men svenska medier talar alltmer sällan om flyktingar. Ordet ”flykting” har ersatts av det vagare och bredare ordet ”migrant”. Så benämns till exempel de hundratals människor, varav många kvinnor och barn, som förra veckan befaras ha drunknat utanför Grekland inte som flyktingar. I stället använder Tidningarnas Telegrambyrå (TT) ord som ”migranttragedi” eller ”migrantkatastrof”. 

Katastrofen utanför Greklands kust diskuterades i SVT Aktuellt den 15 juni. I ett studioinslag frågade programledarna Katia Elliott och Karin Fagerlund ut Alexandra Segenstedt från Röda Korset. Alexandra Segenstedt använde konsekvent uttrycket ”människor på flykt”. Programledarna använde däremot inte ordet ”flykt” eller ”flykting” en enda gång. I stället talade de om ”migrationskatastrofen” och ”migrantströmmar”.

SVT Aktuellt ovilja – nästan som ett tabu  att använda ordet ”flyktingar” för det som sker i Medelhavet är ingen tillfällighet. Med hjälp av Mediearkivet har jag studerat förekomsten av orden ”flykting” och ”migrant” i svenska rikstäckande medier sedan år 2000. Mönstret är tydligt. Dessa medier använder i allt större utsträckning ordet ”migranter” och alltmer sällan ”flyktingar”. Särskilt tydligt framträder mönstret i texter som handlar om människor som försöker ta sig till Europa över Medelhavet. Tabell 1 (se graf och gråa rutan nedan) visar den procentuella fördelningen av ordparen migranter/Medelhavet respektive flyktingar/Medelhavet i svenska nyhetstexter över tid.

Tabell 1. Flyktingperspektiv respektive migrantperspektiv på människor som försökt ta sig över Medelhavet, 2000-2023 (rikstäckande nyhetsmedier, Mediearkivet).
Tabell 1. Flyktingperspektiv respektive migrantperspektiv på människor som försökt ta sig över Medelhavet, 2000-2023 (rikstäckande nyhetsmedier, Mediearkivet).

Tabell 1 visar att i början av 2000-talet var flyktingperspektivet (orange linje) helt dominerande i medieberättelserna om människor som försöker ta sig över Medelhavet. Därefter jämnas proportionerna ut. Från 2015 och framåt är det i stället migrantperspektivet (blå linje) som dominerar.

På samma sätt mönstras ordet ”flyktingpolitik” ut ur svensk nyhetsrapportering. I stället används allt oftare ordet ”migrationspolitik”. Tabell 2 nedan visar den procentuella fördelningen av orden ”flyktingpolitik” respektive ”migrationspolitik” i svenska rikstäckande nyhetsmedier över tid.

Tabell 2. Flyktingpolitik eller migrationspolitik? Den procentuella relationen mellan förekomst av orden ”flyktingpolitik” respektive ”migrantpolitik”, 2000-2023 (rikstäckande nyhetsmedier, Mediearkivet).
Tabell 2. Flyktingpolitik eller migrationspolitik? Den procentuella relationen mellan förekomst av orden ”flyktingpolitik” respektive ”migrantpolitik”, 2000-2023 (rikstäckande nyhetsmedier, Mediearkivet).

Resultaten visar att medierna i början av 2000-talet använder ordet ”flyktingpolitik” (orange linje) avsevärt oftare än de använder ordet ”migrationspolitik” (blå linje). Därefter sker en utjämning. På senare år använder medierna ordet ”migrationspolitik” nära tio gånger så ofta som de använder ordet ”flyktingpolitik”.

Ord har betydelse. En migrant är en människa som av en mängd olika skäl kan ha lämnat sitt hem för att bosätta sig någon annanstans. Ordet ”migrant” förknippas ibland med frivillighet, med handlingskraft, en person som av fri vilja söker sin lycka någonstans i världen. En flykting är en människa som tvingas fly från våld och förtryck och som ofta lämnat sina ägodelar bakom sig. Ordet ”flykting” väcker starkare sympatier är vad ordet ”migrant” gör. En flykting har en annan form av politiska rättigheter än vad en migrant har.

Jag är nyfiken på hur medierna resonerar. Är det en medveten policyförändring att övergå från att tala om ”flyktingar” till att tala om ”migranter”? Varför valde programledarna i SVT Aktuellt i förra veckan att inte en enda gång använda ordet flykting, som så länge ju var den vedertagna benämningen på de människor som riskerar sina liv för att ta sig över Medelhavet? Eller är nyhetsmedierna bara en passiv, omedveten återspegling av den högerauktoritära omsvängningen av svensk retorik och politik i flyktingfrågor?

Not: I statistiken från Mediearkivet ingår Aftonbladet, Dagens industri, Dagens Nyheter, Expressen, SR P1 Morgon, SR Studio Ett, SR Dagens Eko, SR Lunchekot, SR Morgonekot, Svenska Dagbladet, SVT Aktuellt, SVT Rapport, TT samt TV4 Nyheterna.  

Migranter Medelhavet
Flyktingar Medelhavet
2000 0 100
2001 0 100
2002 0 100
2003 16 84
2004 18 82
2005 20 80
2006 37 63
2007 54 46
2008 62 38
2009 56 44
2010 26 74
2011 39 61
2012 49 51
2013 36 64
2014 42 58
2015 42 58
2016 43 57
2017 56 44
2018 60 40
2019 56 44
2020 55 45
2021 62 38
2022 63 37
2023 69 31

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

SD:s konspirationsteorier förgiftar demokratin

Det är inte bara nazister och öppna Sverigedemokrater som för fram konspirationsteorier om ett av eliten initierat ”folkutbyte” i Sverige. Även exempelvis högerdebattören och skribenten Ivar Arpi ansluter sig idag, skriver Ulf Bjereld.

SD:s hat påverkar public service framtid

Den parlamentariska utredningen om public service framtid bär tydliga spår av SD:s avsky för verksamheten, skriver Ulf Bjereld.

EU-pakt med ett syfte – utestänga flyktingar

Socialdemokrater och moderater går armkrok i sin agenda att stoppa asylrätten. Det skriver Ulf Bjereld och visar med exempel hur politiken har svängt.

Bjereld: Kristersson måste sluta ljuga

Ulf Kristersson far med osanning och formulerar sig vilseledande på ett sätt som bidrar till ökad splittring och till en ökad stigmatisering av alla dem som inte är födda i Sverige, skriver Ulf Bjereld.