Svidande kritik från myndigheter, organisationer och enskilda, ständiga rymningar, sexuella övergrepp, grovt våld. Det handlar om de ungdomshem, Sis-hem som Statens institutionsstyrelse driver. Nu vill regeringen att unga som begått allvarliga brott ska dömas till fängelse. Men i nuläget handlar det bara om ett 50-tal intagna, av drygt 700.

Kritiken mot, och debatten om Sis kan grovt delas upp i två delar. Den ena handlar främst om rymningar, den andra om de övergrepp som barn och ungdomar på Sis-hemmen blivit utsatta för.

När det gäller rymningar, och påföljden för ungdomar som dömts för brott, presenterade regeringen 14 september en utredning som föreslår att barn och unga som döms för allvarliga brott ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Utredningen föreslår också att fängelsepåföljden ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar på Kriminalvårdens befintliga anstalter.

– Brottsligheten har förändrats sedan sluten ungdomsvård infördes för över 20 år sedan och nuvarande system är inte anpassat för att ta hand om de grövsta brottslingarna, sade justitieminister Gunnar Strömmer när utredningen presenterades.

Utredningen är nu ute på remiss och lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2028.
Samtidigt är det bara ett 50-tal av de 709 platser som finns på Sis-hemmen som upptas av ungdomar dömda för brott enligt Lagen om särskild ungdomsvård, LSU, något som oftast inte nämns i medierapporteringen. Majoriteten av de intagna har placerats där av socialförvaltningen. Det kan handla om missbruk, självskadebeteende, eller att de utsatts för våld eller sexuella övergrepp i hemmet.

Psykologen Bo Hejlskov Elvén har länge riktat kritik mot Sis, bland annat på sin blogg där en del av uppgifterna till denna artikel är hämtade. Han menar att regeringens förslag troligen inte blir en försämring. Han anser också att Sis existensberättigande försvinner då det inte längre finns argument för särskilda befogenheter att använda våld och avskiljning inom Sis om de som döms enligt LSU placeras inom kriminalvården.

– Kriminalvården tar dessutom intagnas rättssäkerhet på allvar, något vi ser att Sis har stora problem med, säger Hejlskov Elvén.

Den andra delen av kritiken handlar om våld och övergrepp, även sexuella. Katalogen kan göras lång. Några exempel:

Organisationerna Childhood och Barnrättsbyrån visade i en rapport 2023 att under perioden januari 2019 till maj 2022 gjordes 209 rapporteringar om sexuellt våld eller kränkningar. Rapporterna lämnades av Sis till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Oftast handlar det om manlig personal som utsätter omhändertagna flickor för sexuellt våld.

– Personals våld mot ungdomar placerade på Sis har trots målsättning om minskning faktiskt ökat senaste åren. En orsak kan vara att kraven för att bli anställd på Sis minskat. De allra flesta anställda har ingen relevant pedagogisk eller socialvetenskaplig utbildning, säger Hejlskov Elvén.

Men det finns också ett stort mörkertal då Sis enligt rapporten många gånger underlåter att rapportera till Ivo.

I september 2023 rapporterade Sveriges Radio Ekot att grovt våld blivit allt vanligare på Sis-hemmen. Ekot tog del av 160 avvikelserapporter om våld mellan ungdomar som skett under åtta månader. Våldet var i vissa fall så grovt att akutvård behövdes och i majoriteten av fallen fanns ingen personal närvarande.

Detta är bara ett par exempel. Till dem kan, bara från de tre senaste åren, läggas kritik från FN:s barnrättskommitté (2023), en rapport från Ivo (2023), en rapport från Statskontoret (2022), och en rapport från Barnrättsbyrån (2022).

Regeringen har i budgetpropositionen flaggat för en rejäl höjning av anslagen till Sis. Det handlar om närmare en halv miljard under perioden 2024–26. Frågan är om höjda anslag hjälper, eller om det handlar om brister som mer beror på ledning, organisation och personal.