KULTURKANONEN: det våras för tjej-hitler

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

Det offentliga samtalet har spårat ur. Tjej-Hitler var småkul men att ”du är antisemit!” blivit det nya ”du är rasist!” bådar varken gott för högern eller debattklimatet, misstänker den hot take-skadade Fredrik Virtanen i en livstrött genomgång av rikets tjusiga kultursidor.

Det är vinter, allt känns hemskt, förvänta er ingenting i dag, ingenting säger jag. Visst, man måste kunna stå över, vara professionell, men ibland går det inte, ibland slinker depressionen in i spalten. Dessutom är eltandborsten trasig, igen. Och jag har glömt köpa kaffe (Coops mörkrost) så jag skulle tvingas köra pulverkaffe, det finns Extra, Nescafé lyx och Gevalia därinne, men tyvärr kommer jag inte in för jag tappade nyckeln i en snödriva.

Ja fy för fan.
Livet, vad ska man ha det till?

Tjej-Hitler var som ord betraktat rätt kul, var det inte? Var det därför det nästan saknades ramaskrin på kultursidorna? Johannes ”kill-Stalin” Klenell kommenterade festligt i i Arbetet. Annars var det främst ledarredaktionerna som gick i taket, förstås Anders ”gubb-Stalin” Lindberg som skrev det uppenbara: Nej, Greta Thunberg är ingen ”tjej-Hitler” i AB.

Jo, jag har förstått att nazism är känsliga saker. En del negativ kritik inkom till exempel när jag i våras skrev Kulturkanonen Ett folk! Ett land! En tidning! om Dagens Nyheters förmåga att bara debattera med sig själv och ignorera alla störande moment ”därute”.

Jag chockerades över känsligheten och insåg att det finns saker jag inte fattar. Att det faktiskt kunde finnas människor som trodde att jag… ja vad trodde de? Att DN skulle vara nazistiskt? Orimligt. Jag fattar inte.

Jag fattar dock att jag har blinda fläckar.

Kanske är det så enkelt att jag som gammal murvel, och krönikör sedan Victor Malm fick sina allra första Pampers, är hot take-skadad?

Att jag har mer än en släng av tourettes kan bero på samma sak, eller på att jag började med hasch redan som femåring, nästan två år före mina kompisar.

Så när jag satte kaffet i vrångstrupen i söndags berodde det inte på ordet tjej-Hitler, det var lite småkul sådär, ett festligt ord. Inte för att Susanna Popova är standupkomiker, absolut inte, utan krönikör på borgerlighetens flaggskepp Svenska Dagbladets ledarsida. Men nog borde vänstern snarare försöka vara lite mer skojiga och vilda själva än att försöka cancellera både Popova och SvD från den förvisso urspårade samhällsdebatten genom att utnyttja det gigantiska stallet av moralisthästar som står parkerade och redo att rycka ut när någon är lite underhållande i det här förbannade grötlandet.

Ebba Busch, hon kan vara tant-Hitler

Några förslag ut min vidriga lilla Hitlerhatt:
Gubb-Hitler, om Jimmie Åkesson, är väl roligt?
Kort-Hitler, om Ulf Kristersson?
Ebba Busch, hon kan vara tant-Hitler.
Johan Pehrson får väl då vara stöd-Hitler.
Och så får Greta Thunberg vara tjej-Hitler, Magdalena Andersson Fru Stalin och till vänster om henne hittar vi Nooshi Dadgostar Jong-un.

Alla nöjda?
Det är väl så ni vill ha det, trollfucks?

Vad som provocerade, däremot, var en överingress: ”För Stina Wollter, Greta Thunberg och andra tjej-Hitlers spelar det ingen roll att Hamas våldtar och mördar kvinnor, så länge kvinnorna också är judinnor.” Hoppsan.

Det är grovt.
Det är grovt.
Det är grovt.

Dock, ser jag nu, online är överingressen till Popovas SvD-text Tjej-Hitlers har en särskild plats i helvetet ändrad. Namnen på Svens dotter och Malenas dotter är borttagna.

MEN VAD HJÄLPER DET? De tas som exempel i brödtexten. Det råder inga tvivel om att de två palestinaaktivisterna beskrivs som likgiltiga inför våld och mord på just judar, ja, exakt, som antisemiter i ordets vidrigaste och renaste form.

Det är rubbat.
Det är inte en hot take, det är rövkorv.

Förstås passar artikeln in i näthögerns senaste taktiska snilledrag (obs ironi), precis samma som vänstern körde så snillrikt (obs ironi) på 10-talet. Vänsterns gastade DU ÄR RASIST! till alla och envar som andades att integrationen inte funkade perfekt. Nu kör högern DU ÄR ANTISEMIT! till alla och envar som andas att Israel ägnar sig åt det övervåld som Israel faktiskt ägnar sig åt.

Urspårat, sa Bull.
Brunsmet, sa Bill.

Inte för att jag är en strategisk spinnmaestro åt högern men det låter som en katastrofal taktik, både för att vinna val och för att bekämpa antisemitism. Om det nu, verkligen, är fred vi vill ha.

Jens Liljestrand i Expressen skriver på detta tema, det även lilla jag oroade mig för förra veckan, att kanske har något faktiskt gått sönder denna gång, att högerns verbala urspårningar tack vare Hamas-Palestina-kriget faktiskt innebär ett paradigmskifte. Liljestrand fångar hursomhelst den trumpistiska utvecklingen väl i Den svenska högern är på väg mot avgrunden. Jenseman hann i sista stund även få med tjej-Hitler, vilket förstås passade som handen i handsken, picken i Britta (här hade det var så roligt med det korrekta namnet i ordstävet men nä, jag vågar inte, jag är redan tillräckligt jävla cancelled), grädden på moset, pricken över i:et.

Ändå.
Jag tror att jag har fel.
Things fall apart, men vanligtvis monteras sakerna samman igen.

Vi som är deprimerade och även ”lite äldre” blev i den mån glädje är möjligt lite glada över två Gubbrocknyheter

Vi som är deprimerade och även ”lite äldre” blev i den mån glädje är möjligt lite glada över två gubbrocknyheter. Det gick att läsa att det största kulturbandet Sverige har, Eldkvarn, åker på sommarturné  och dessutom säger gastronomen Plura att de ska spela in en ny låt, ”men det vet inte bandet om än”.

Och exakt samtidigt upptäcker jag att Ulf Lundell, kulturkungen över allt kulturkungligt i Sverige, gjort en nyinspelning av sin egen julsång Snart kommer änglarna att landa. Fin.

Alltid nåt. Allt kanske inte är över och förbi.

En underbart trevlig text piggade faktiskt upp en liten, liten stund i torsdags. Kristofer AhlströmDärför älskar människor Spotify wrapped mer än sina barn.

Men strax därefter kom beskedet om att den store Shane MacGowan i den legendariska folkrocksfestivalen The Pogues dött.
65 år. Inte illa kanske, i hans fall, men ändå: inget för den nervsvage.

Till sist, okej då, visst var det upplyftande att Kulturkanonenfavoriten Mattias Oscarsson avslöjade  att SVT presenterade Historien om Sverige som en unik satsning, men i själva verket är den till inte så små delar en karbonkopia av DR:s sex år gamla Historien om Danmark.

Riktig journalistik! På en kultursida!
Bara i Skåne, barn, bara i Skåne.

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Fredrik Virtanen
Fredrik Virtanen
Fredrik Virtanen är journalist och författare.

KULTURKANONEN: Året med finkultur eller gravida tacopar

Kulturterminen går mot sitt slut, det är strax sommarlov. Fredrik Virtanen skulle summera året men fastnade i självhat och funderingar kring den klena tillväxten på finkulturkrigarnas tidningssidor.

KULTURKANONEN: Du kränker mig med betyget 4 av 5!

Virtanen skriver om samtidens hejdlösa kommersialisering av kulturen.

Kulturkanonen: jaktsäsong på troll och genier

Medan de borgerliga lyxvänstermänniskorna i finmedia blåst att kulturkriget är över – och vunnet! – har trollfabrikerna i lugn och ro kunnat äckla ut de sista vänsterrösterna och vinna samhällsdebatten, rapporterar Fredrik Virtanen från Kalla Faktas wallraffande och kulturtanternas hetsjakt på genier.

KULTURKANONEN: N-ordet exploderar – igen

N-ordet, nazister, äckliga K-ord – det har på många vis varit otrevliga veckor i det trygga svenska kulturkriget, rapporterar Fredrik Virtanen från ett 90-tal som plötsligt kommit tillbaka.