Lars Ohly om pendelstrejken: “Inget som arbetare eller anställda tar till lättvindigt”

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

 

Pendeltågförarna har tagit till franska strejkmetoder med krav på att tågvärdarna ska vara kvar. Lars Ohly, tidigare vänsterledare och tågmästare, menar att en avtalsstridig strejk inte ska tas lättvindigt men att en vild strejk var det enda som fanns kvar att göra.

Inställda avgångar samt oregelbunden trafik på grund av personalbrist. Det budskapet har SL:s högtalarröst basunerat ut under måndagen sedan pendeltågförarna i Stockholm gått ut i strejk med kravet att behålla tågvärdarna.

– Tågvärdarna behövs för trafikens och resenärernas säkerhet, för att människor ska kunna känna sig säkra i pendeltågstrafiken och för att alla resenärer, inte minst personer med funktionsnedsättning, ska få en bra service och kunna resa på lika villkor som andra, säger Lars Ohly till Magasinet Konkret.

Lars Ohly, som var ledare för Vänsterpartiet mellan 2004 och 2012 började arbeta som tågmästare under 70-talet. I sitt sommarprat från 2011 berättade Lars Ohly om en tågstrejk han själv deltog i hösten 1986. I programmet menade han att fackligt aktiva inom servicesektorn har bekymret att strejker inte alltid drabbar arbetsgivarna, utan människor som är beroende av en fungerande service. Så här berättade han om den fackets kreativa lösning på problemet då:

– Vi började fundera på hur vi kunde tillfoga SJ kostnader utan att resenärerna drabbades. På ett avtalsråd i statsanställdas förbund lanserades förslaget att alla biljettförsäljare på stationerna skulle tas ut i strejk. Vi konduktörer hämtade ut våra biljetter på biljettexpiditionerna så där skulle all biljettförsäljning upphöra, samtidigt som tågen fortsatte gå. Nu började en kul period. Människor fick åka gratis med tåg, sa Lars Ohly i Sommar i P1 25 juli 2011.

När Lars Ohly idag ser tillbaka på 80-talets tågstrejk tycker han att metoden med gratisåkning som användes var bra men inte alltid är görbar. Dagens inställda pendelavgångar har onekligen drabbat många resenärer.

– Det bästa är naturligtvis om man kan finna metoder som skadar motparten men gynnar tredje part, så som vi gjorde hösten 1986. Men så fungerar det inte alltid. Jag tror att lokförarna på MTR:s pendeltåg ändå har goda möjligheter att få med sig en majoritet av resenärerna eftersom de inte slåss för högre löner eller egna förmåner utan för allas säkerhet och trygghet, säger Lars Ohly.

Vild strejk innebär att enskilda arbetstagare går ut i strejk utan att det bestäms av facket. I detta fall är det fackförbundet Seko som inte står bakom strejken, varför den betraktas därför som en vild strejk. Konfliktmetoden är vanlig i Frankrike men den svenska strejkrätten skyddar fackliga organisationer men inte enskilda arbetstagare.

– En avtalsstridig strejk är inget som arbetare eller anställda tar till lättvindigt. I det här fallet har två år av nonchalant beteende från politiker och företagsledning lett till att strejken var det enda som fanns kvar för att få uppmärksamhet kring ett uselt beslut som kommer att försämra säkerheten i kollektivtrafiken, säger Lars Ohly till Magasinet Konkret.

Magasinet Konkret nyhetsbrev

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Sveriges tio största politiska Youtubare

Magasinet Konkret kartlägger vilka politiska konton på Youtube som lyckas bäst med att nå en stor publik, sett till antalet prenumeranter.

De styr opinionen utanför X och Facebook

De unga ratar Facebook och X, före detta Twitter. Magasinet Konkret kartlägger vilka politiska konton på Tiktok och Instagram som lyckas bäst med att nå en stor publik.

Visitationszoner skapar ett övervakningssamhälle

VISITATIONSZONER. Om vi inte lyckas hindra Tidöregeringens ständiga stiftande av repressiva lagar kommer vi snart att leva i ett militariserat övervakningssamhälle som lätt överskrider den Orwellianska dystopin av ett samhälle. Det skriver professor Masoud Kamali.

Lagrådet och den svenska lagstiftningsprocessen

LAGRÅDET. ”Med Lagrådet ges möjlighet till bättre, grundlagsenlig och rättssäker lagstiftning,” skriver Evelina Lund.