Lars Syll: Staten borde låna pengar

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

EKONOMISK POLITIK. På 60–70-talet var Sverige en bra förebild. Det menar professor Lars Syll, som är mycket kritisk till Sveriges ekonomiska politik och han menar att staten borde låna pengar för att bland annat rusta upp infrastruktur.

Lars Syll arbetar som professor i samhällskunskap vid Malmö Universitet och är ett känt ansikte i debatten om ekonomiska strategier och har som enda svensk på listan blivit utsedd till en av världens mest inflytelserika ekonomer av Focus Economics.

Orealistisk bild

Lars Syll menar att den version av nationalekonomi som lärs ut vid de flesta universitet, så kallad mainstreamekonomi, är för teoretisk och skapar en orealistisk bild av hur människors beteenden och samhällen i stort ser ut.  

– Jag har ägnat mycket av min forskning åt att visa att modellerna som man bygger utifrån att man är ekonom inte stämmer med hur verkligheten ser ut. Det är en konstruktion av människor som har lite med verkligheten att göra. 

Lars Syll har en blogg som läses av många runtom i världen och är även aktiv på Twitter, två anledningar bakom hans placering på listan bland världens mest inflytelserika ekonomer. På bloggen växlar han mellan att skriva på de fem språk han kan, svenska, franska, tyska, italienska och engelska och beskriver sig själv som en renässansmänniska som vill nå ut med flera budskap.

Han har också många följare i sociala medier, bland dem finns Nobelpristagare i ekonomi som har hört av sig. 

– Det är som forskare väldigt trevligt för man skriver artiklar, böcker och bloggar för att folk ska läsa och ta intryck och få nya kunskaper. 

Lars Syll deltar i samhällsdebatten där han bland annat kritiserar skattefinansierade friskolor och betonar att vi är det enda landet i världen med det systemet, han pratar också om ekonomisk politik och det finanspolitiska ramverket. 

– Som akademiker har vi tre uppgifter, att undervisa, forska och att vara med i samhällsdebatten och nå ut till offentligheten. Jag får ofta beröm för att jag är med i tv, radio och tidningar, jag tycker det är kul och att vi ska vara med som forskare.  

Lars Syll. Foto: Emelie Ringdahl

Lars Syll ser flera svårigheter med Riksbankens självständighet som infördes i slutet av 90-talet med en prisstabilitet på två procent. 

– Det tror jag på många sätt har varit negativt för svensk ekonomi. 

– I dag har vi en situation där Riksbanken styr över en väldigt liten del av våra pengar. När de inte styr direkt över mer än en till två procent av pengarna i samhället blir förmågan att styra inflation mindre. Sen kan man fråga sig om Riksbanken ska vara så självständig och frikopplad från politiken.

 

Borde låna pengar

Det är fler ekonomer och politiker som börjat ifrågasätta att man kan lösa samhällsekonomiska problem med att höja och sänka räntan. I stället för att använda räntor som metod för att balansera inflationen ser Syll att staten kan låna pengar från andra länder, något vi har varit rädda för i Sverige.  

– Vilket vi inte behöver vara, att staten lånar upp pengar är inte en katastrof för ekonomin. Staten kan låna pengar från andra länder för att rusta upp infrastruktur till exempel.  

Han lyfter att det var något som gjordes 1850–60-talet för att bygga ut järnvägen i Sverige, vilket blev en framgångssaga.

Som samhällsprofessor ser han att en av de stora utmaningarna hans elever står inför är de ekonomiska klyftorna som har vuxit de senaste åren. 

– Ett av de stora problemen är att ojämlikheten har gått så långt som den har gjort. 

– Om man lever under alldeles för olika omständigheter då finns det liksom inte något samhälle kvar, utan kontakt med varandra försämras hälsan. 

Att höra att alla skulle ha fått det bättre de senaste 10–20 åren hjälper inte heller. Lars Syll menar att eftersom vi gärna jämför oss med varandra är högre lön ingen större tröst om du ser att grannen eller vännen får mycket mer. 

– De som har det knaggligast har oftast hyreslägenhet där hyrorna har stigit kraftigt och då har deras situation kanske inte förbättrats, det slår mot dem som är längst ned på samhällsstegen.  

– Jag är stolt som svensk, vi är en bra förebild, med blandekonomi i grund och botten men jag är kritisk till att vi har sålt ut skolor och sjukvård i stället för att ha det statligt ägt. På 60–70-talet var vi en bra förebild. 

– När det gäller post, väg och vatten då tycker jag att statligt ägt är bättre, absolut.

– Har vi fått problem har vi trott att privatisering skulle vara lösningen men det tror jag inte det har varit. 

Framåt hoppas Lars Syll att han ska få fortsätta som professor tills han fyller 69 och då gå i pension, han ser sig samtidigt gärna i en roll som senior adviser. 

 

Bor: Centrala Malmö.
Ålder: 66 år.
Familj: Fru, fem barn och en hund.
Fritid: Tycker om att vara ute i naturen.

Magasinet Konkret nyhetsbrev

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Influencer mot rasism och orättvisor

"Folk tror att det är en hel redaktion. Jag gör det på min fritid och får inte in någon inkomst alls från det." Danny...

Utländska läkare snart i majoritet

– Läkarnas arbetsmarknad är internationell, och jag tror att utländska läkare mycket väl kan vara i majoritet ganska snart, säger Hans Schwarz, statistiker på Socialstyrelsen. Andelen...

Europeiska högerpolitiker får ryska pengar från nyhetssajt

Den Pragbaserade nyhetssajten Voice of Europe bekostas av ett ryskt nätverk som via sajten sprider falsk information med syftet att störa ordningen i Europa.  Det...

Nytt liv för bojkott av Israel

Efter den eskalerande konflikten i Gaza har frågan om bojkott av Israel fått nytt liv.