Det mediestöd som riksdagen klubbade på onsdagen gör att många tidskrifter kan bli utan bidrag. Det skriver Kerstin Neld, vd för branschorganisationen Sveriges Tidskrifter.

Den nionde november klubbades propositionen om det nya mediestödet igenom i konstitutionsutskottet. Riksdagen röstade igenom förslaget den 15 november. Stödet som ska träda i kraft 2024, har väckt betydande kritik från flera håll, särskilt från oss i tidskriftssektorn.

Propositionen ligger nära det förslag som Mats Svegfors presenterade sommaren 2022. Stödet ska vara teknikneutralt, får ett tydligare fokus på nyhetsjournalistik och inriktas på lokal och regional journalistik.

Den nionde november klubbades propositionen om det nya mediestödet igenom i konstitutionsutskottet. Riksdagen röstade igenom förslaget den 15 november. Stödet som ska träda i kraft 2024, har väckt betydande kritik från flera håll, särskilt från oss i tidskriftssektorn. 

Propositionen ligger nära det förslag som Mats Svegfors presenterade sommaren 2022. Stödet ska vara teknikneutralt, får ett tydligare fokus på nyhetsjournalistik och inriktas på lokal och regional journalistik.

I tidskriftsbranschen har vi länge lobbat för att öppna upp mediestödet för fler tidskrifter. Tidskrifter som sysslar med nyhetsbevakning och samhällsjournalistik inom olika nischer är viktiga för kulturell mångfald och debatt. Tyvärr fick vi inte gehör för detta.

Tidskrifter är nationella, inte lokala eller regionala, och kommer därför att ha svårare att få stöd i det nya systemet. Samma sak gäller för nationella rikstidningar såsom exempelvis tidningen Dagen, ETC och Flamman.

Det finns dock en skrivning i förslaget som ger lite hopp till nationella tidningar och tidskrifter. Stöd ska kunna ges till ”allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet som är av särskild vikt för mångfalden på̊ nationell nivå̊ eller för grupper som är underförsörjda i det samlade medieutbudet”. Hur detta ska bedömas och hur medlen ska fördelas mellan regionala medier och de nationella tidningar som bidrar till mångfald ges det ingen vägledning kring.

Det gamla presstödet var ett så kallat rättighetsstöd, det vill säga att om den stödsökande tidningen uppfyllde alla kriterier fick den rätt till ett förutbestämt belopp. Det nya mediestödet är inte rättighetsbaserat och kommer att delas ut i mån av medel.

Hur den dryga miljarden ska fördelas är fortfarande oklart. Det kan bli fler som söker nu när stödet blir teknikneútralt och många tidningar som tidigare fått stöd kan komma att få ett minskat stöd. I propositionen finns därför ett förslag om övergångsregler för de närmaste fem åren, men hur stödet ska fördelas mellan redaktionsstöd och övergångsstöd är också oklart.

Parallellt har regeringen tillsatt en separat utredning som ska utreda förutsättningarna för ett tidsbegränsat stöd för vissa tidskrifter. Stödet ska gå till tidskrifter som bedriver fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik för att underlätta deras anpassning till de nya digitala marknadsförutsättningarna. 

I mars 2024 presenterar utredaren Madeleine Sjöstedt sin utredning. Några besked om hur mycket pengar det rör sig om har inte kommunicerats. Det är också oklart huruvida de tidskrifter som tidigare fått del av det gamla redaktionsstödet ska omfattas av det nya redaktionsstödet (tack vare mångfalds kriteriet) eller om de ska hänvisas till det ett eventuella övergångsstödet för tidskrifter.