RESESKILDRING. Natomedlemskapets konsekvenser för gränsövergångarna mellan Finland och är svåröverskådliga. Det menar Rolf Karlman som nyligen färdades längst österut i vårt östra grannland.
De internationella gränsövergångsställena vid landgränsen mellan Finland och Ryssland (från norr till söder) är Rajajooseppi, Salla, Kuusamo, Vartius, Niirala / Värtsilä, Imatra, Nuijamaa, Vainikkala och Vaalimaa. Konsekvenserna av Finlands Natomedlemskap beträffande gränsövergångarna är svåröverskådliga.
Jag har passerat gränsen vid Niirala, Nuijamaa. Vidare via Saima kanal till Viborg. Vidare stått vid gränsbevakningen vid den från vinterkriget beryktade Raatevägen som leder in i Ryssland vid Suomussalmi.Kontakterna med den ryska gränsbevakningen har inte varit okomplicerade. Myndighetskulturen är minst sagt auktoritär.
Värtsilä i Norra Karelen delades vid krigsslutet 1944. Finland förlorade två tredjedelar av orten eller 215 kvadratkilometer till Sovjet, inklusive Wärtsilä järnbruk. Fångar restaurerade järnbruket 1947 efter att ryssarna bombat det i kriget. Värtsilä arbetsläger lades ner då Stalin dog 1953, smältverket lite senare då det blev olönsamt.
Ryska Vjartsilja ligger 55 kilometer norr om den gamla svenskstaden Sordavala. Vjartsilja är i dag en rätt förfallen ort med tretusen invånare. En stålfabrik och en såg är de största arbetsgivarna. Den gamla järnvägsstationen, Leninstatyn, minnesmärket över kyrkan och de stupade ryska soldaternas och krigsfångarnas gravar är de främsta sevärdheterna.
Finska Värtsilä var en självständig kommun tills den slogs ihop med Tohmajärvi. Vid fusionen 2005 bodde det knappt 700 personer i Värtsilä. Strax intill Värtsilä ligger Niirala med gränsövergången till Ryssland.
Niirala gränsstation ligger alltså en timmes bilresa från Joensuu. Sommartid, innan Ukrainakriget, var övergången livligt frekventerad. Finländare åkte över och tankade billig bensin och ryssar åkte till Finland och handlade märkeskläder. Turismen sommartid bestod av klosterturister som artikelförfattaren (till Valamo kloster i Ladoga via Sordavala), släkt- och spritturister.
Vad som händer vid Niirala och de övriga gränsövergångarna efter Natointrädet mot Putinismen återstår att se.
Längre söderut finns tvillingstäderna Imatra och Svetgorsk (fi Eno) med ett avstånd på 7 km hade tidigare ett mycket livligt samarbete. Ryska turister vallfärdade till Imatra. Bensinturismen gick i motsatt riktning. Städernas brandkårer samarbetade. Nu är gränsstationen stängd och ett högt stängsel planeras. Här blir en ny Berlinmur som en invånare i Imatra uttryckte det. Det tidigare goda gränssamarbetet har upphört.
Även i huvudorten i Södra Karelen Villmanstrand (fi. Lappenranta) är det nya politiska läget dramatiskt förändrat. Inga ryska turister. Regionen anses förlora en miljon euro varje dag. Dessutom har 1000 arbetstillfällen inom servicesektorn gått förlorat. De populära båtturerna på Saima kanal till Viborg är inställda. I Villmanstrand bor Finlands största ryskspråkiga minoritet ca 3.000 personer. För många av dem har livet förändrats radikalt säger ordföranden i den finsk-ryska föreningen. När kriget bröt ut ändrades inställningen till den ryska minoriteten snabbt. Folk sade öppet att de inte gillade ryssar. Många rysktalande vill inte tala ryska öppet på stan eftersom folk tittar snett på dem. Alla populära aktiviteter som de populära cykelturerna mellan Villmanstrand och Viborg har upphört. Den kvinnliga ordföranden får telefonsamtal från kvinnor flera gånger i veckan som berättar att de har en man eller far som stöder Putin medan de själva är emot kriget.
