”Hej, jag vet att jag inte har kompetens för det här jobbet, men hur svårt kan det vara? Ni kan väl ge mig en kurs på ett par veckor? Dessutom säger Arbetsförmedlingens regler att jag måste söka alla jobb oavsett om jag har kompetens, annars tar de bort min ersättning på 4 500kr/mån. Deras regler är det enda som får upp mig på morgnarna. Så får jag jobbet eller är ni sossar? / Mvh, Johan P”.
”Inga SJ-tåg mellan Skåne och Göteborg i sommar. Det är helt sjukt faktiskt. Hundratusentals arbetslösa. Ändå går inte tågen på grund av lokförarbrist. Med regeringens politik kommer det inte vara lika fett att vara arbetslös. Bidragsreform. Utbildningslinje. Arbetslinje. Punkt”, skrev Johan Persson på Twitter.
4 500 kr är lägsta nivån man får genom Arbetsförmedlingen. Det som blir kvar efter skatt räcker knappt till mat numera, än mindre till hyra eller nöjen. Pehrson hade såklart inte fått så lite eftersom bidraget baseras på tidigare inkomst och han har en något högre månadslön. Innan han blev minister hade han ca 130 000kr/mån.
Pehrson och andra liberaler skyller alltså lokförarbristen på att de arbetslösa har det för ”fett”. Fredrik Kopsch på Timbro har också tyckt till och sagt att det borde räcka med ett par veckors utbildning för att köra ett tåg, för det går ju på räls. Man kan lätt tro att de ignorerar tågsäkerheten eftersom de själva är för fina för att åka tåg.
Det de säger antyder också att SJ är det enda företaget som kör sträckan mellan Malmö och Göteborg. De hade alltså ett bra tillfälle att hylla sin egen politik genom att hänvisa till privatisering och konkurrensutsättning som lösning på problemet. Istället låtsas de som att detta är en del av den kollaps de tycker så mycket om att skylla på förra regeringen.
Det hade också gått att argumentera för återförstatligande som en lösning, för då hade det varit lättare att se till att alla tåglinjer hade förare. Men nej, de håller fast vid partilinjen och skyller på arbetslösa, från en position där de personligen är så långt ifrån både arbetssökandes och tågpassagerares situation att man undrar varför någon ens tar dem på allvar när de uttalar sig.