Påståendet om det dystra rekordet i antalet dödsskjutningar stämmer, men ger inte heller hela bilden av brottsutvecklingen. Räknat per 100 000 invånare är antalet mord idag lägre än under 80- och 90-talet. Professor i kriminologi Felipe Estrada Dörner menar att skevheten i rapporteringen beror på medielogiken.
Att ett dystert rekord slogs förra året har varit en återkommande rubrik i media.
Felipe Estrada Dörner är professor i kriminologi vid Stockholms universitet och har publicerats i ett femtiotal vetenskapliga tidskrifter. Han menar att medierna bidrar till en missvisande bild av brottsligheten i Sverige.
– Medielogik handlar om urval och detta skapar en skevhet då det är det som skapar engagemang och gärna oro som också ger läsare, tittare och lyssnare. Den bild som tenderar att erbjudas blir därför att brotten ökar, blir grövre och går ned i åldrarna, säger Felipe Estrada Dörner.
Det rekord som åsyftas i tidningsrubrikerna är antalet dödsskjutningar. Det stämmer att skjutvapenvåldet blir allt mer utbrett i Sverige. Av Brottsförebyggande rådets senaste årsrapport framgår att det dödliga våldets karaktär har förändrats över den senaste tioårsperioden. I fjol användes skjutvapen i 63 fall av dödligt våld, 18 fler fall än 2021. En majoritet av morden och dråpen begicks således med skjutvapen, för första gången sedan Brottsförebyggande rådet började föra statistik över huruvida skjutvapen använts vid mordet 2013.
Andelen av de årliga morden som begåtts med skjutvapen är markerat med orange. Andelen av liv som tagits utan skjutvapnens hjälp är markerat i blått.
Samtidigt har dödligt våld med andra tillhyggen och metoder än skjutvapen minskat. 2013–2017 snittade antalet mord utan skjutvapeninblandning på 70 fall. Mellan 2018–2020 var antalet nere på 66 fall.
– Idag leder den allvarliga utvecklingen vi de facto har av skjutvapenvåld mellan unga män att många tror att våldsbrotten och ungdomsbrotten ökar mer generellt. Så är inte fallet.
Även om påståendet om det dystra skjutvapenrekordet stämmer, ger det inte en helhetsbild av brottsutvecklingen. Förra året, 2022, mördades 116 personer i Sverige. Det var tre offer fler än föregående år, 2021. Men i det långa loppet var 2022 inte det blodigaste året sett till antalet mord. Av Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik framgår att det dödliga våldet ligger på lägre nivåer än under 80- och 90-talet.
– Det är de grövsta och mest avvikande fallen som lyfts fram. Nyheter som handlar om problem och försämringar får företräde framför de som handlar om en mer positiv utveckling. Det finns också ibland en okunskap om bristerna i statistiken och inte sällan lyfter media fram tillfälliga förändringar i anmälda brott som om de handlar om faktiska förändringar av brottsligheten, säger Felipe Estrada Dörner, kriminologiprofessor vid Stockholms universitet.
För att få ett längre tidsperspektiv på brottslighetens riktning kan Brottsförebyggande rådets rapport om konstaterat dödligt våld kompletteras med Socialstyrelsens dödsorsaksregister som förts under en längre period. Där finner man att antalet mord var högre under 80- och 90-talet, räknat per 100 000 invånare. 2000-talets första decennium blev morden färre för att återigen öka efter 2015.
Socialstyrelsens dödsorsaksregister som begärdes ut av DN 2018 och har kompletterats med statistik från Brå för åren 2019–2022, för att ge en uppdaterad lägesbild. Deblåa punkterna visar totala antalet mord per 100 000 invånare per år och de orangea visar vilka av de morden som begicks med skjutvapen.
Statistiken visar på att påståendet om det dystra rekordet i antalet dödsskjutningar stämmer men inte ger en komplett bild av trender i våldsbrottsligheten över tid där det dödliga våldet på gatorna och i hemmen räknat per 100 000 invånare minskat.
Felipe Estrada Dörner menar att nyhetsredaktioner borde satsa sina resurser på att göra fördjupande analyser av brottsligheten.
– Det är svårt komma från medielogiken och rådande konkurrens och marknadslogik så en skevhet där billiga blåljusnyheter kommer vara attraktiva att producera är något vi lär fortsätta få leva med. Till detta kommer förstås att media också är en arena där vissa politiska aktörer vill lyfta fram brottsligheten som ett av de allvarligaste problemen då man anser att ett fokus på just detta samhällsproblem, och inte andra, är till nytta för deras politiska framgångar, säger han.
