Regeringen säger ja till massövervakning

I valrörelsen inför EU-valet 9 juni kampanjade Moderaternas toppkandidat Tomas Tobé emot EU-kommisionens lagförslag om massövervakning av digital kommunikation. Men nu säger moderaterna och regeringen ja till ett nytt, lätt modifierat förslag av Chat Control 2.0.

Det finns en stor oro för att denna lagstiftning kan leda till integritetsintrång och tekniska svagheter som kan påverka EU:s digitala ekosystem negativt. Många kritiker poängterar att vi lever i en tid av geopolitisk osäkerhet. Demokratier står inför hot både inifrån och utifrån, och frågan om säker kommunikation som inte kan övervakas av främmande makter som Iran, Ryssland eller Kina av yttersta vikt för såväl företag, myndigheter och privatpersoner.

EU:s förslag, Chat control 2.0, som syftar till att införa total övervakning av all digital kommunikation inom unionen, har mött starkt motstånd. Bland annat har ledarskribenter på ett 30-tal svenska dagstidningar varit mycket kritiska, liksom många fristående debattörer.

Bara C och SD emot

Ett tidigare förslag röstades ner av ett enigt EU-parlament efter kampanjer från bland annat Moderaterna och Liberalerna. Men nu har regeringen alltså meddelat att de kommer att stödja en lätt modifierad version av förslaget. Sedan även Vänsterpartiet och Miljöpartiet svängt är det nu bara Centerpartiet och Sverigedemokraterna som är är emot, och sedan Frankrike ändrat ståndpunkt finns det inte längre någon blockerande minoritet i Ministerrådet, vilket ökar sannolikheten för att det nya förslaget kommer att antas.

Bild: Moderata ungdomsförbundet.

Den stora skillnaden jämfört med det nuvarande systemet är att det idag är frivilligt för digitala tjänsteoperatörer som Facebook och Google att söka igenom mejl och chattar. Med den nya lagen blir detta obligatoriskt och kommer även att inkludera krypterade tjänster. Användare kommer att ha möjlighet att säga nej till denna övervakning, men detta kommer i praktiken att begränsa deras möjlighet att skicka eller ta emot bilder, filer eller länkar.

Ett betydande tekniskt problem är att det inte går att söka igenom krypterad kommunikation utan att bryta krypteringen. Om krypteringen bryts, antingen genom bakdörrar eller genom system som söker igenom meddelanden direkt på användarens enhet innan de krypteras, kan informationen bli tillgänglig för obehöriga. Detta underminerar säkerheten i tjänster som Whatsapp eller Signal, där användare tidigare kunde vara säkra på att ingen annan än mottagaren kunde läsa meddelandena.

Frankrike har lyckats få igenom ett undantag för personer inom försvar och säkerhetstjänster så att de kan fortsätta kommunicera säkert. Men eftersom programmen inte kan göra skillnad på olika användare, innebär detta att så snart säkerheten är bruten är den bruten för alla. Det är endast en tidsfråga innan hackare utnyttjar detta.

En annan oro är vilka krypterade tjänster som skulle kunna användas om lagen träder i kraft. Signal har exempelvis uttryckt att de kommer att lämna EU-marknaden om detta blir verklighet.

Syftet: stoppa barnpornografi

Lagens syfte är att bekämpa barnpornografi och skydda barn mot grooming genom att identifiera redan kända barnporrbilder och med hjälp av AI upptäcka nya. Det var i maj 2022 som svenska EU-kommissionären Ylva Johansson lade fram förslaget som kommit att kallas Chat Control 2.0.

I november 2023 röstade Europaparlamentet nej till massövervakningsförslaget i en sällan skådad enighet i alla partigrupper.  Eftersom ingen enighet kunde nås mellan Europaparlamentet och Ministerrådet förlängdes den nuvarande Chat Control 1.0-lagstiftningen i februari 2024.

Det förslag som Sverige nu kommer att rösta ja till i Ministerrådet har arbetats fram av EU nuvarande ordförandeland Belgien. Det är nu upp till Ministerrådet och Europa­parlamentet att föreslå ändringar som leder till att förslaget antingen förkastas eller antas. Ministerrådet och Europa­parlamentet måste vara eniga för att förslaget ska antas.

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

SVT:s Rapport fälls av Granskningsnämnden

Vid Granskningnämndens senaste sammanträde fälldes två program I Public Service – ett i SVT och ett i SR.

Rekordmånga krig 2023 – men medierna tiger

Inte sedan andra världskriget har det pågått så många väpnade konflikter som under 2023. Det visar ny statistik från Uppsala universitet. Samtidigt rapporterar svenska medier nästan bara om kriget i Gaza och i Ukraina.

Kallade konstnär ”tjej-Hitler” – Svenska Dagbladet klandras

Mediernas etiknämnd klandrar Svenska Dagbladet för att ha kallat konstnären Stina Wollter för ”tjej-Hitler” i en ledarkolumn med rubriken ”Tjej-Hitlers har en särskild plats i helvetet”, skriven av journalisten Susanne Popova.

Helgessän: demoniseringen av palestinierna

Svenska medier och politiker underlåter i många fall att beskriva Israels krig mot civilbefolkningen i Gaza som ett brott mot krigets lagar. Eller som ett folkmord. Samtidigt demoniseras de palestinier som firade Hamas attack, trots att de värsta vidrigheterna inte var kända eftermiddagen den 7 oktober. Det skriver Konkrets nyhetsredaktör Jonas Gruvö.