Så mycket ger offentliga elbolagen tillbaka till kommunerna 

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

Sex elbolag delar tillsammans ut två miljarder till sina kommunala ägare i år. Tack vare Jämtkraft får Östersund, Krokom och Åre 500 miljoner kronor till kommunernas offentliga verksamheter.

Utförsäljning av kommunala elbolag har varit en lokalpolitisk stridsfråga på flera håll. 2020 gick helsingborgarna till folkomröstning om saken, vilken resulterade till att Öresundskraft behölls i offentlig ägo. Förespråkarna för kommunalt ägda bolag menar att det håller nere energitaxorna och ger politiken kontroll över miljöarbetet. De politiker som vill sälja bolagen har argumenterat för att modellen är omodern. 

Nu har Sveriges radio kartlagt de kommuner som delat ut mest tillbaka till sin kommunala ägare, pengar som kan användas till offentlig verksamhet. I topp i Sverige ligger vattenkraftsproducenten Jämtkraft, som ägs av trojkan Östersund, Krokom och Åre. De tre kommunerna fick dela på 500 miljoner kronor från bolagets avkastning. Skellefteå Kraft, som också ägnar sig åt vattenkraft, delade ut 203 miljoner kronor till sin hemkommun. Därefter följer Stockholm Exergi som ger 425 miljoner kronor till staden. 

Av kartläggningen framgår att de tre ovan nämnda bolagen tillsammans med Tekniska verken i Linköping, Mälarenergi i Västerås och Göteborg Energi delar ut totalt närmare två miljarder i år. För kommunerna med de mest inkomstbringande elbolagen finansierar avkastningen en stor del av den offentliga servicen. 

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Magda Gad tar avstånd från Expressens rasism

Expressens utrikeskorrespondent Magda Gad tar avstånd från den egna ledarsidan på grund av skriverier från deras högerkrönikör Hanif Bali.

Helgessän: Konkrets affärsmodell bygger inte på statens generositet

Nog har du hört om alla vänstertidskrifters nära förestående död? Vad är sant och vad är falsk marknadsföring, hur kunde denna situation ha undvikits och hur går vi vidare? Det skriver Behrang Kianzad och Stefan Bergmark, vd respektive chefredaktör för Konkret.

Konkrets publicistiska linje i debatterna om kriget i Gaza

På förekommen anledning: I kommentarsfälten för Konkrets konton i sociala medier raderar vi såväl antisemitiska som islamofobiska uttalanden, som grundlösa anklagelser om att magasinet är antisemitiskt eller islamofobiskt.

Bulletins nyhetsvinkel hotfull mot kändisar

150 kändisar skrev under ett upprop om fred mellan Israel och Hamas. Nättidningen Bulletin har nu återpublicerat listan i en nyhetstext med den hotfulla vinkeln att deltagare på listan “känner oro för konsekvenserna”.
Föregående artikel
Nästa artikel