”Sheikh Jomshof har i åratal talat om islamiseringen av Sverige. Följ hans otvetydiga råd. Sheikh Jomshof vet ju bäst,” skriver Jonas Otterbeck.
Få är så tydliga och klara om vad islam är som sheikh Jomshof. Hans bildning vet inga gränser. Han är särskilt skicklig på att syntetisera och framföra oomkullrunkeliga sanningar. Sheikh Jomshofs senaste vägledning lär avsluta decennier av icke-produktiv muslimsk diskussion.
Nu vet vi att islam inte ska låta sig imponeras av demokrati. Att muslimer måste inse att de befinner sig i krig med väst och att lösningen är att bejaka våld så som Muhammed tvingades göra och som IS såg som den klara islamiska vägen framåt.
All den mesighet som präglar samtida islamisk diskussion måste upphöra. Det är krig som gäller. Sheikh Jomshof tar också klart och tydligt avstånd från de senaste 150 åren av försök att skapa en teologi som bejakar jämställdhet (av olika grader) mellan män och kvinnor. Dessa tolkningar har fel. De har ingen plats i islam. Inom islam hålls kvinnor kort. Genom detta lierar han sig med Saudiarabien, talibanerna och konservativa muslimer världen över. Vidare får vi veta att Muhammad själv inte skydde några medel för att etablera islam; krig, massmord, röveri och slavar var Muhammeds väg. Än en gång allierar sheikh Jomshof sig med IS och al-Qaida. Kära muslimer, den lilla jihad är vägen framåt och detta är nu uttalat av Sveriges yttersta auktoritet på islam.
Det är förvånande att sheikh Jomshofs vägledning inte finns samlad på en hemsida som skulle kunna göra hans rena tanke och hans raka linje (sirat al-mustaqim) tillgänglig för fler. Det hjälper inte att många muslimer delar hans dekret (hukm) och svar (fatwa) och kommenterar dem, vi behöver något mer. Vi behöver förstå sheikhens råd och positionera dem. Som ett första steg ska jag försöka gå igenom sheikhens metod och sätt att skapa bevis (dalil).
Sheikh Jomshof hör till dem som använder Profetens biografi (sira, maghazi) för att skapa vägledning (sharia). Vad jag kan se har sheikhen en traditionell Sunni-islamisk syn på plikterna (ibadat) och är istället mest intresserad av att vägleda vad gäller transaktionerna mellan människor (mu’amalat). Genom att han använder biografi-materialet, men också de hadither som kommenterar politik, det militära och de få passager som finns i Koranen om motsvarande, tar han en tydlig ställning för att se Profeten i dennes politiska och militära roll. Han betonar Muhammeds ofelbarhet (ismah) och vänder sig därmed mot de som bara betonar att Muhammad är syndfri (ma’sum). Istället ser sheikh Jomshof Muhammed som inte bara syndfri utan höjd över moral, vilket innebär att även mord är acceptabelt. Och, han går även längre än de flesta teologer genom att hävda att muslimska män ska se detta som ett föredöme att imitera (taqlid) och han proklamerar att det patriarkala våldet är islams kärna.
Särskilt imponerande är hur sheikh Jomshof adresserar frågan om islam och demokrati som har plågat islamiska rörelser över hela den muslimska världen.
Många har formerat islamiska partier och försökt delta i demokratiska val men har påfallande ofta förhindrats göra detta av diktaturer uppbackade av amerikanska och europeiska ekonomiska och politiska intressen. Men istället för att gnälla över detta vet sheikhen att sätta ned foten och förklara att islam inte bara har svårt att hantera demokrati – islam är anti-demokratiskt. Muslimska brödraskapet i Jordanien har fel. Partiet för rättvisa och utveckling i Marocko har fel. IS har rätt. Anti-demokrati är rätt väg. Men vad är sheikhens bevis (dalil)? Sheikhens kunskap är så vidsträckt och hans auktoritet så självklar att han sällan för fram bevis men det är tydligt att han baserar sig på den profetiska modellen.
Folk undrar ibland vilken lagskola sheikh Jomshof företräder. Det är inte helt enkelt att reda ut. Till att börja med: är han sunni eller shia? Hans tilltro till starkt ledarskap påminner om Khomeinis shiaislamiska tankar om de rättslärdes styre samtidigt som han aldrig betonar Ali eller Hussein.
Ali som är hyllad som stor krigare av både sunni och shia skulle kunna fylla en viktig roll i sheikhens rådgivning men gör det inte. Istället betonar han, likt IS, att islam behöver organiseras som en krigsmakt med en stark ledare. Det perfekta samhället leds givetvis av Profeten men i hans frånvaro fyller kalifen – ställföreträdaren – hans roll.
Han är inte sufi då han sällan eller aldrig anför idéer om människans andlighet, om meditation eller religiös respekt. Eller så är han det men väljer att inte vägleda inom sufism. Personligen ser jag sheihken som sunnimuslim på grund av denna tilltro till kalifatet. Men han har dessutom förstått att vi befinner oss i de yttersta av tider där muslimer måste mobilisera mot Satans anhang och ledare (Dajjal). Islam kan inte organiseras som en modern stat utan måste vara som en armé. Det finns ingen plats för jämlikhet och nåd om muslimerna ska vinna vilket ju har förutspåtts av källorna. Sheikhen står helt enkelt över de historiska tolkningsrörelserna (madhahib) och ger råd om de yttersta tiderna (akhir az-zaman fi al-islam).
Sveriges muslimer är djupt tacksamma för denna ledande, klara röst som krossar all innovation (bid’a) som har förlett svenska muslimer i årtionde. Släng demokrati, jämlikhetsträvan och försök att passa in i integrationssoptunnan. Ut och slå ihjäl och röva, så följer muslimer bäst Allah. Sheikh Jomshof har i åratal talat om islamiseringen av Sverige. Följ hans otvetydiga råd. Sheikh Jomshof vet ju bäst.
