”För är det inte en ynnest att ibland inte få saker förklarade för sig? Att få undra och förundras? Vi har ett behov av att söka efter svar. Med betoning på söka, inte att finna,” skriver Ida Thunström apropå en utställning med alltför många pekpinnar.

Nyligen uppmärksammades en svensk samlare som samlat konst i det dolda och hade en privat konsthall endast få fick besöka. Hur många konstverk ska man inneha innan det blir en förpliktelse att visa upp dem? undrar Ida Thunström och reflekterar över samlarnas betydelse för konsten och kulturlivet.

”I Nazityskland handlade det om ’degenererad’ konst men hos SD är det i stället ’provocerande’ konst som ligger i farozonen. Det rör sig således i båda fallen om att det som är modernt och tankeväckande anses vara fel,” skriver Ida Thunström.

Ida Thunström reflekterar över attentat, aktivism och vandalism i konsten. Och hur omvärlden reagerar när konstverk attackeras. Det görs skillnad på folk och folk i konstens värld, konstaterar hon.

Det krävs kreativ moteld mot SD:s kultursyn. Vi behöver fler konstnärer som förmår uttrycka sig på initiativrika och undersökande sätt, skriver Ida Thunström och framhåller den Hongkonfödde konstnären Kacey Wong som en ypperlig förebild.