Sverige behöver en ny frihetstid

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

Pressfriheten och tryckfriheten i Sverige är båda under hot och vi kan inte ta dem för givna. Det skriver Lars Anders Johansson med anledning av att den svenska tryckfrihetsförordningen utsetts till världsminne.  

Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har utsetts till världsminne av Unesco och blir en påminnelse om att Sverige en gång i världen legat i framkant för frihetliga värden. Finlandssvenske Anders Chydenius var en av yttrandefrihetens tidiga förkämpar, och en ekonomisk liberal som föregrep Adam Smiths teorier med ett decennium.

Frihetstiden brukar vara benämningen på perioden mellan den svenska stormaktstidens upphörande, i och med Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning 1718, och Gustav III:s statskupp 1772. Trots namnet var perioden långt ifrån frihetlig i alla avseenden, och präglades av korruption, maktmissbruk och politisk oro.

Likväl har epoken lämnat bestående avtryck i frihetligt avseende, inte minst tack vare Österbottensonen, prästen och skriftställaren Anders Chydenius. Chydenius är mest känd för sitt nationalekonomiska verk Den nationnale winsten från 1765, som lanserade en liberal ekonomisk teori liknande Adam Smiths idé om den osynliga handen i Om nationernas välstånd som publicerades först 1776. 

Chydenius spelade en avgörande roll när Sverige, som första land i världen, fick en tryckfrihetslagstiftning av modernt snitt, utifrån upplysningstidens idé om att allt som inte uttryckligen varit förbjudet, skulle vara tillåtet. Fram till 1766 rådde strikt statlig censur av allt som trycktes. Boktryckarna var statliga ämbetsmän och allt som skulle publiceras måste passera censorns argusögon. I och med den nya tryckfriheten kunde man först i efterhand ställas till svars, i domstol, för sådant som man publicerat. 

Med tryckfrihetsförordningen kom också offentlighetsprincipen, även den unik i sitt slag.

Bakgrunden till tryckfrihetsförordningen var frihetstidens försvagade kungamakt och behovet av en fungerande politisk debatt i den parlamentariska ordning som växte fram i dess ställe, med en dragkamp mellan det franskorienterade Hattpartiet med dess merkantilistiska ekonomiska politik, och det mer frihetliga mösspartiet, med influenser från England. Chydenius tillhörde mösspartiet, och det var i egenskap av ombud för Österbottens kaplaner till 1765-66 års riksdag som han genomdrev tryckfriheten.

Med tryckfrihetsförordningen kom också offentlighetsprincipen, även den unik i sitt slag, som innebar att myndigheters handlingar skulle vara tillgängliga för granskningar av allmänheten. I och med Gustav III:s envälde kom tryckfrihetsförordningen att revideras och inskränkningar att göras, men med 1809 års författning liberaliserades den ånyo och 1810 gjordes den till grundlag.

Enligt den årliga rankingen från Reportrar utan gränser ligger Sverige på fjärde plats i världen vad gäller pressfrihet. Det är visserligen en försämring från föregående års tredjeplacering. Det är dock inte en frihet som vi kan ta för given. Såväl pressfriheten som yttrandefriheten är idag hotade och ifrågasatta från många håll och kanter. Journalister utgör måltavlor för extremister och fundamentalister. Enligt en undersökning som Svenska Journalistförbundet gjorde 2019 hade nästan var tredje svensk journalist hotats under de föregående tolv månaderna.  Dessutom höjs röster för att yttrandefriheten skall inskränkas genom lagstiftning, exempelvis krav på förbud mot hädelse.

Yttrandefriheten och pressfriheten är ett helt avgörande fundament i ett öppet samhälle. Att Sverige en gång i världen gick i bräschen för det fria ordet är någonting att yvas över, och därför är Unescos utnämning av Tryckfrihetsförordningen till världsminne någonting att glädjas åt. Låt oss bara hoppas att det blir en påminnelse om ett arv vi har att förvalta och en tradition vi har att föra vidare, snarare än en artefakt att betrakta på ett museum, som ett minne från en svunnen tid.

Magasinet Konkret nyhetsbrev

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

Lars Anders Johansson
Lars Anders Johansson
Lars Anders Johansson är en svensk musiker, poet och journalist med liberalkonservativ inriktning. Johansson har skrivit två diktsamlingar, flera fackböcker och givit ut ett antal musikalbum.

Flaggor på studenten är den nya luciadebatten

Viftandet med utländska flaggor vid studentfirande är inget hån mot Sverige. Det är ett sätt att visa individuell identitet, menar Lars Anders Johansson.

AI – steget ut i det okända

AI är en het fråga just nu. "Tekniken kommer att utvecklas och det kommer att innebära fördelar och nackdelar, hur stora återstår ännu att se," skriver Lars Anders Johansson.

När kulturkriget hittade till arkitekturdebatten

Det var väl egentligen bara en tidsfråga innan arkitekturdebatten skulle sugas in i den samtida strömvirvel av ytlighet och fördumning som går under beteckningen kulturkriget. Om Trump eller SD tycker någonting, måste alla fina människor inta motsatt ståndpunkt, alldeles oavsett vad som är rimligt eller inte i sakfrågan.