Talet om ”svenska värderingar” är nonsens

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

”Dessa svenska värderingar är endast en lista med positivt värdeladdade ord som har det gemensamt att deras avtryck i västerlandets samhällsbygge kan spåras tillbaka till upplysningsfilosofin.” Ulf Bjereld är starkt kritisk till Magdalena Anderssons nationaldagstal.

Vi borde sluta prata om ”svenska värderingar”. I verkligheten finns det inte några sådana. Formuleringen används som ett sätt att vinna billiga populistiska poänger i debatten.

Ett aktuellt exempel på hur fel det kan bli är Magdalena Anderssons tal i Falun på nationaldagen i år. I talet slår Andersson fast: ”Svenska värderingar finns sannerligen!” Vilka är då, enligt henne, dessa ”svenska värderingar”? Anderssons svar blir en katalogaria där värderingar som jämlikhet, jämställdhet, tillit, rättvisa, respekt och personligt ansvar kombineras med noggrannhet, pliktkänsla och sunt förnuft.

Uppräkningen är förstås nonsens. Dessa ”svenska värderingar” är endast en lista med positivt värdeladdade ord som har det gemensamt att deras avtryck i västerlandets samhällsbygge kan spåras tillbaka till upplysningsfilosofin och den franska revolutionen. Specifikt ”svenska” är de definitivt inte.

Överhuvudtaget är idén att värderingar skulle vara nationsbundna absurd. Finns det danska värderingar? Och tyska? Eller kinesiska värderingar? Kan en svensk ha tyska värderingar? Eller kan en thailändare ha svenska värderingar?

Det absurda i att nationsbinda värderingar synliggörs också om vi diskuterar hur en sådan bestämning skulle gå till. Handlar det om hur spridda enskilda värderingar är i ett lands befolkning? Eller hur unika och specifika dessa värderingar är ur ett internationellt perspektiv? Eller hur förankrade dessa värderingar är i ett lands historia och tradition?

I en artikel i Aftonbladet i anslutning till talet kommer Magdalena Andersson också ut som ”patriot” eftersom hon är ”stolt över sitt land”. Samtidigt tar hon avstånd från nationalismen eftersom den innebär att man ser sig ”som högre stående än andra”.

Det är bra att Magdalena Andersson tar explicit avstånd från nationalismen. Hon har också rätt i att ”patriotism” i sin historiska betydelse syftar på kärlek till det egna landet, medan nationalism implicerar en lojalitet med den egna nationen. Men att börja använda ordet ”patriot” är att leka med elden, eftersom ordet i dagligt tal implicerar en minst lika auktoritär åsiktsriktning som nationalismens krav på lojalitet med den egna gruppen.

Genom att tala om ”svenska värderingar” och beskriva sig som patriot vill Magdalena Andersson – och Socialdemokraterna – flirta med de nationalistiska åsiktsströmningar som fått fäste i svensk debatt och utifrån vilka Sverigedemokraterna mobiliserat politiskt och vunnit väljare. Men ur en sådan strategi kommer inget gott. I stället gnuggar Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson händerna. Nu får partiet en politisk dagordning som handlar om vilka som är de bästa nationalisterna och om vem som starkast kan göra anspråk på att representera de ”svenska värderingarna”.

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

SD:s hat påverkar public service framtid

Den parlamentariska utredningen om public service framtid bär tydliga spår av SD:s avsky för verksamheten, skriver Ulf Bjereld.

EU-pakt med ett syfte – utestänga flyktingar

Socialdemokrater och moderater går armkrok i sin agenda att stoppa asylrätten. Det skriver Ulf Bjereld och visar med exempel hur politiken har svängt.

Bjereld: Kristersson måste sluta ljuga

Ulf Kristersson far med osanning och formulerar sig vilseledande på ett sätt som bidrar till ökad splittring och till en ökad stigmatisering av alla dem som inte är födda i Sverige, skriver Ulf Bjereld.

Kan filmpolitiken hållas utanför kulturkriget?

Det är mycket som är skakigt i svensk film just nu, konstaterar Ulf Bjereld som besökt ett filmpolitiskt toppmöte på Göteborg Film Festival.