Det som borde kallas för problem kallas numera för utmaningar. Det innebär att vi inte har lösningar på det som borde kallas för just problem. Konkrets nyhetsredaktör Jonas Gruvö har granskat makthavarnas och mediernas nyspråk.

Problem
svårighet som det krävs ansträngning att komma till rätta med.

Utmaning
handling som innebär uppmaning till kamp eller tävling med personen i fråga.

Det är definitionerna av dessa två begrepp i Svensk Ordbok, utgiven av Svenska Akademien. Men när hörde ni senast en politiker beskriva något som inte fungerar som ett problem?

Nej, numera är det mesta som borde lösas – att stoppa skjutningarna, att få en hållbar energiförsörjning, att kapa köer till operationer, att få tågen att gå i tid, att elever ska gå ut med slutbetyg, den svaga kronan –  det är inte problem, det är utmaningar. Dessutom löser man inte något, man ”adresserar” det.

Så vad är då problemet?

Politiker, företag, myndigheter och organisationer har alltid använt ord på ett vilseledande sätt för att försköna, det är inget nytt. Arbetslös är arbetssökande, patient är kund, prishöjning är prisjustering, att avskeda någon är att friställa, EU-migranter betyder romska tiggare från Rumänien, ja, listan är lång. Och det finns ett ord för denna företeelse: nyspråk.

Begreppet myntades av författaren George Orwell i hans verk 1984, som kom ut 1948. Boken beskriver ett samhälle där nyspråk används för att hindra individen att tänka fritt. ¨Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka”. Tanken går osökt till Putins Ryssland och hans beskrivning av kriget mot Ukraina.

Det finns en teori om hur språket påverkar vår uppfattning om verkligheten, Sapir-Whorf- hypotesen. I korthet går den ut på att vårt språk begränsar tanken, och att vår verklighetsuppfattning avgörs av bland annat vårt språks grammatik och syntax. Hypotesen tar bland annat som exempel en grupp av urfolk i USA, Hopi, vars språk saknar substantiv. Ett hus, ”husar”,  det är något som lever. Sapir-Whorf menar att det bland annat får till följd att de som har detta som modersmål bland annat kan ta en mental och fotografiskt exakt bild av ett helt landskap, som om de vore savanter.

Men tillbaka till grundfrågan: Vad är problemet? Vill makthavare få oss att begränsa våra tankar? Ja, det ligger i maktens natur att få människor att anamma maktens syn på verkligheten.

Vem borde granska politikernas vilseledande lingo? Givetvis medierna, den så kallade tredje statsmakten. Men där har vi misslyckats.

En konsekvens av detta misslyckande är att de makthavare som borde stå till svars för sådant som inte fungerar kan komma undan med att kalla allt för utmaningar. Och vem kan klandra den som misslyckas med att anta en utmaning?

Vi, media, tredje statsmakten, vi har misslyckats med vårt uppdrag, att granska. Vi har anammat det språk som Makten utövar mot oss, och det formar den verklighet, den uppfattning folket, väljarna, har om sådant som inte fungerar i samhället.

Tänk om en enda gång – när en makthavare säger att exempelvis vårdköerna är en utmaning – tänk om en enda gång den reporter som intervjuar makthavaren ställde den enda rimliga frågan: Du kallar det för utmaning, men är det inte ett problem som du borde lösa?

Har ni någonsin sett denna fråga i en dagstidning, eller hört det i Ekot, eller Aktuellt?

Jag bad Googles AI-robot Bard att skriva en artikel om skillnaden mellan problem och utmaning. Artikeln är machiavellisk i sitt budskap, en instruktion i att använda nyspråk. Jag citerar första delen:

”Orden utmaning och problem används ofta omväxlande, men det finns faktiskt en viktig skillnad mellan de två. En utmaning är något som är svårt eller krävande, men det är också något som kan övervinnas med ansträngning. Ett problem, å andra sidan, är något som är stötande eller skadligt, och det kan inte alltid övervinnas.

Här är några exempel på utmaningar:
Att få ett bra betyg på ett prov
Att lösa ett pussel
Att lära sig ett nytt språk
Att flytta till en ny stad
Att starta ett företag

Här är några exempel på problem:
Att bli sjuk
Att förlora en närstående
Att bli arbetslös
Att drabbas av en naturkatastrof
Att bli utsatt för våld

Som du kan se är utmaningar ofta positiva, medan problem ofta är negativa. Utmaningar kan hjälpa oss att växa och lära oss, medan problem kan vara destruktiva.”

Det är intressant att roboten helt anammat makthavarnas språk, att problem är stötande och skadliga, medan utmaningar kan övervinnas. För i makthavarnas värld tänker man så här: ”Om vi kallar alla problem för utmaningar så blir det ju nästan något positivt. En utmaning svarar man på, men vem kan klandra oss om vi misslyckas med att klara en utmaning? Problem däremot, de kräver ju en lösning. Och det har vi ju oftast inte.”

Vad har jag då för belägg för att begreppet utmaning har ersatt begreppet problem?
En sökning i Mediearkivet efter utmaning i TT Nyhetsbyråns artiklar visar utvecklingen. Från noll träffar 1980 och 22 träffar år 2000 så förändras det framöver. År 2010 var det 326 och förra året hela 670 träffar.

Kanske borde Svenska Akademien göra en ny definition av begreppet utmaning:
Något i samhället som inte fungerar, men heller inte behöver en lösning. Begreppet används av makthavare och politiker som ersättning för begreppet problem.

Så länge vi vägrar kalla utmaningar för problem kommer vi heller inte att lösa våra problem.