Tidningen Journalisten har gjort ett reportage om journalistiska utmaningar på Sydsvenskans redaktion i Malmö under Eurovisionveckan. Det är utformat lite i samma stil som heroiska reportage om journalister i skottlinjen som kastar sig huvudstupa in i krigszoner.
Medan jag läser får jag mer och mer intrycket att Sydsvenskans journalister och fotografer vet vad de ska rapportera om, men inte riktigt kan klura ut hur det ska gå till. Att de på något vis är mer besvikna över att den stundande folkfesten blivit nedsmutsad av verkligheten. Inte besvikna över ESC:s hyckleri, och hur de selektivt utesluter länder som begår krigsförbrytelser. Inte heller verkar de besvikna när det gäller Israels folkmord. Inte besvikna över polisens överdrivna närvaro i varje gathörn i Malmö.
