Svenska knölar: Arpi – trumpetaren

Du är inloggad men saknar aktiv prenumeration. Aktivera din prenumeration här!

Ivar Arpis signum är att plocka upp något spännande och triggande från ytterhögern och föra ut det i en något tvättad version i det större offentliga rummet. Mathias Cederholm har granskat vad Arpi står för.

Ivar Arpi är en speciell slags knöl. Man skulle kunna kalla honom för trumpet-knöl.

Jag ska förklara.

I den så märkligt uppskruvade debatten om lagen om könstillhörighet baserad på självidentifikation kom Arpi häromveckan med ett inte-så-fantastiskt avslöjande. Han hade hittat ett ”okänt dokument” som ”instruerar västländer om hur de ska implementera transideologin”. ”Machiavelli hade inte kunnat göra det bättre själv”.

HBTQ-konspirationen

I sin podd ”fördjupade” Arpi och parhästen Anna-Karin Wyndhamn, och det fastställdes att detta suspekta dokument förmodligen i hemlighet haft stor påverkan på svenska politiker inför den aktuella lagändringen. Det okända dokumentet var egentligen en väldigt o-hemlig rapport med olika råd till den internationella HBTQ-lobbyn om hur man kan göra just lobbying. PR-tips, sådana som världen är alldeles full av. Att rapporten skulle ha så mycket att göra med den svenska debatten om könstillhörighetslagstiftning är litet svårt att tro på. Flera av våra grannländer hade infört liknande könstillhörighetslagstiftning långt innan rapporten kom i november 2019, och dessa lagar har faktiskt varit mer långtgående än den som diskuteras i Sverige nu. Danmark införde exempelvis sin lag 2014, Norge sin 2016, och inget av dessa länder har väl för övrigt hamnat i någon form av trans-apokalyps? Sverige är helt enkelt sent ute, den internationella debatten om en modernisering av könstillhörighetslagstiftningen har pågått länge, och det svenska lagförslaget är dessutom förhållandevis återhållsamt.

Arpi spred helt enkelt en konspirationsteori, i anslutning till en debatt med koppling till HBTQ-grupper. Hans podd, och tweetar om detta, får naturligtvis stor spridning, och man hittar snart hänvisningar till hans konspirationsteori på ganska oväntade ställen, som på vänstersajten Parabol.

Trumpeten

Det är här ”trumpet”-begreppet kommer in. Det är långt ifrån första gången Arpi spridit tvivelaktiga och problematiska idéer, signalord och liknande. Det har närmast varit hans signum. Plocka upp något spännande och triggande från ytter-/extremhögern, och för ut det i en något tvättad version i det större offentliga rummet. Det är svårt att inte uppfatta en del av dessa turer som så kallad hundvissling, andra som normalisering. Det var Arpis specialitet när han skrev för SvD. Just den funktionen, att föra ut narrativ från slutna extremistiska och/eller konspiratonsteoretiska nätverk till en mycket större publik via välrenommerade nyhetsmedier, kallas på engelska för ”trumpet of amplification”, förstärkningstrumpet. Ofta är sådana här trumpeter omedvetna om vad de gör, men jag tror inte Arpi tillhör den skaran. För det har hänt väldigt många gånger. Ett urval av tillbakablickar:

Kulturmarxismen

2016 försökte Arpi på Svenska Dagbladets ledarsida normalisera den välkända högerextrema konspirationsteorin om ”kulturmarxism”, med dess viktigaste byggsten – att vår tids politiska korrekthet och multikulturella tolerans skulle vara ett resultat av något slags otroligt lyckat påverkansarbete från den samhällsfilosofiska Frankfurtskolan (är man nazist passar man på att påpeka att flera i den var judar). ”Kulturmarxism” var exempelvis bärande i Anders Behring Breiviks tankegods och manifest. Det blev debatt om Arpis konstiga artikel.

Woke

När extremhögern några år senare insåg att termen ”kulturmarxism” blivit litet väl genomskinlig började man byta ut den mot det där med ”woke” och ”wokevänster”. Nygamla moralpaniker om universiteten, och även om skolundervisning och skolböcker, vällde fram över USA, och allt man ogillade beskrevs som ”woke”. Arpi var snabbt med på noterna och beklagade sig 2020 i Svenska Dagbladet över hur Twitter stängt ned satiriska konton som ”driver med woke-kulturen, identitetspolitiken, Social Rättviserörelsen – och allt vad det kallas.” Ordet ”woke” i denna betydelse började snabbt spridas i Sverige vid den här tiden. Jag har tidigare pekat på hur Epoch Times också gjorde det här begreppsliga strömhoppet, och snart var det så etablerat att vår nuvarande utbildningsminister Mats Persson började svänga sig med det.

Globalism och genusideologi

Precis innan de turerna hittade Arpi uttrycket ”globalism” som han hundvisslade med under EU-valrörelsen 2019. Det var en period då även den termen var riktigt populär i högerextrema kretsar, och är i regel en omskrivning för den där judiska världskonspirationen. Nordfront skrev ständigt om ”globalisterna”. Och visst, globalism kan betyda olika saker, men visst skönjer man ett mönster? Det blev debatt. Detta var för övrigt en period då Arpi satt med en ”granskning av hur genusideologin tar över svenska universitet”. Behöver man påpeka att det finns starka drag av konspirationsteori och tankeludd i det där uttrycket, ”genusideologin”?

Svarta i Googleträffar

2020 trumpetade Arpi misstanken att Google manipulerar bildsökningar. Douglas Murray (känd för sådana konspirationsteorier som redan nämnts) hade nämligen förfärande nog bland annat fått upp svarta personer i bildträffarna när han gjorde olika sökningar, som en på ”European art”. Tja, det fanns faktiskt utställningar och publiceringar av konstbilder med svarta i just ”European art” som hade varit populära, och det vore konstigt om de inte dök upp i sökträffarna. När andra upprepade samma sökningar på olika språk blev det snarast, som väntat, väldigt vitt. Visst, det är ingen hemlighet att det finns en omfattande bias på nätet, och att Google försöker motverka den i sina algoritmer. Söker man på ”man” eller ”kvinna” är det faktiskt rimligt att det inte enbart dyker upp vita människor. Ibland kan faktiskt denna algoritmiska kompensation leda till lustigheter. Det är ingen konspiration, men i Arpis värld så…

Mjukisbyxorna i Kapitolium

I januari 2021 stormades Kapitolium i Washington och Arpi skrev en tweet som närmast gått till historien. ”Ingen, absolut ingen kan tro att detta leder till att några arga 20-åriga killar i mjukisbyxor som tar selfies snart tar makten i USA”. Det blev debatt, visst var det väl ett försök att presentera händelserna, och krafterna bakom, som långt mer odramatiska än de faktiskt var. Det skulle ju också visa sig att de högerextrema elementen i stormningen var starka, och att det bland de medverkande, trots en del mjukisbyxor, var många medelålders vita män, varav en hel del var sådant som företagare, läkare, advokater, arkitekter. Arpi raderade sin tweet.

Märkliga delningar

De senaste åren har Arpi haft fullt upp. Han lämnade rollen som ledarskribent på Svenska Dagbladet, hade en kort vända på Bulletin och har sedan dess opinionsbildat främst med sin podd och X/Twitter. Förmodligen har detta inneburit att han fått öka takten i sin hundvisslingar och utspel, man måste ju sticka ut och väcka uppmärksamhet i det enorma informationsflödet. Det gör att han ibland delar väldigt märkliga saker på X, som kan få en att undra över vad han egentligen läser och följer online.

Folkutbytet

Han har inte minst arbetat hårt för att driva idén om ett pågående ”folkutbyte”, en välkänd högerextrem konspirationsteori, på engelska Great Replacement. Han väljer litet olika ord för att göra hundvisslingen mjukare, det kan vara ”demografisk förändring”, eller varför inte ”migrationsexperiment”, men innebörden förblir klar för många. När en del kritiserade honom för detta, uppstod för övrigt en fascinerande diskussion där Arpi menade att fascism-begreppet har blivit dagens motsvarighet till forna tiders bruk av ”Satan”, och att fascism enbart var ”ett fenomen under mellankrigstiden”. Det var inte svårt för mer insatta personer att visa hur väldigt fel Arpi hade.

Moralpaniken och sagostunderna

När den internationella extremhögern senaste åren alltmer riktat in sitt fokus på HBTQ-grupper i allmänhet och transpersoner i synnerhet så har Arpi naturligtvis hängt på. Den internationella moralpaniken kring dragqueens fick ju en svensk motsvarighet, och Arpi var en av alla de som förfärade sig över sagostunder på bibliotek, han twittrade och fick även sitta i SVT och pladdra fritt om hur denna ”queerideologi” handlar om att bryta ner barnens kön och sexualitet. Det mer än antyddes att det handlade om pedofili, och man ska väl påpeka att den här typen av retorik riktats av extremhögern, inte minst i USA, mot HBTQ-grupper under lång tid, ”Groomer slur”. En retorik som syftar till att avhumanisera och väcka äckel, och som kan bli riktigt farlig och riskerar inspirera till det som kallas stokastisk terrorism. Idén att sagostunder med dragqueens på något vis ”smittar” barnen så att de kanske själva blir hbtqi-personer är otroligt märklig, och påminner starkt om den pseudovetenskapliga omvändelseterapin som orsakat så mycket skada genom vår moderna historia.

Och nu är det 2024, och Arpi har naturligtvis upptäckt en global konspiration som i hemlighet påverkat Sverige att införa en subversiv ny lag om könstillhörighet. Trumpet-knölen Ivar Arpi.

 

Synpunkter? Kommentarer? Kontakta oss!

Stöd journalistik som sparkar uppåt - Prenumerera eller donera!

MPF går SD:s ärenden i sin anmälan av Kalla Faktas avslöjanden

När Myndigheten för psykologiskt försvar väljer att anmäla Kalla Faktas granskning av SD:s trollfabriker går man medvetet, eller omedvetet, Sverigedemokraternas ärenden. Det skriver Mathias Cederholm apropå de senaste turerna i avslöjandet.

SD:s trollfabrik – en radikaliseringsmaskin

SD:s trollfabrik är en radikaliseringsmaskin som indirekt finansieras av skattebetalarna. Det skriver Mathias Cederholm.

Vilka spred fake news om protesterna i Malmö?

Det har framkommit att det spridits desinformation om Eurovisionprotesterna i Malmö. Men vilka är det som har spridit den? Mathias Cederholm har undersökt saken.

Epoch Times, en fake news-maskin

Nyhetstidningen Epoch Times krigar mot klimatet och lanserar högerkonspiratoriska idéer, men omfamnas av både Tidningsutgivarna och högertrollet Roger Sahlström, skriver Mathias Cederholm.